Sunday, December 25, 2011

AL-'AQEEDAH ATTHAWIYYAH


SO MANGA PAKAASAL O PARATIAYA O AHL AS SUNNAH WA AL JAMA’AH A pmbthowan sa Al Aqīdah At Tahāwiyyah / TRANSLATED BY: 'Alim, Hassanor Bin Maka Alapa




Pamkasan

Giankai a mapontok a kitab na pizabanding iyan so manga onayan o paratiaya o Ahlu as Sunnah wa al Jama’ah, a inisorat o mala a Alim ko Islam a so al Imām Abū Ja’far at-Tahāwī a tngr a taw sa ingd a Misir, na pindiorobasaan akn sa basa Mranaw.

So diorobasa niyan ko basa English na sii makapopoon ki Iqbal Ahmad A’zami. Sa aya inilay akn na so kiniokit iyan sa basa Arab sabap sa gioto i pakaasal a basa ankai a kitab sa da ko dn lilingaya so diorobasa niyan sa English, ka kagiya diorobasa skaniyan mambo o pakaasal a basa Arab, sa amay ka aya ko onotan na phakawatan so maana a pakaasal ko kinitogalin iyan sa salakaw a basa. Minsan pn maliwanag ago masagogod so kiaosaya niyan on sa basa English.

قَالَ الْعَلاَّمَةُ حُجَّةُ اْلإِسْلاَمِ أَبُو جَعْفَرَ الْوَرَّاقِ الطَّحَاوِي - بِمِصْرَ - رَحِمَهُ اللهُ:
هَذَا ذِكْرُ بَيَانِ عَقِيدَةِ أَهْلِ السُّنَّةِ وَالْجَمَاعَةِ عَلَى مَذْهَبِ فُقَهَاءِ الْمِلَّةِ أَبِي حَنِيفَةَ النُّعْمَانِ بْنِ ثَابِتِ الْكُوفِيِّ وَأَبِي يُوسُفَ يَعْقُوبَ بْنِ إِبْرَاهِيمَ اْلأَنْصَارِيِّ وَأَبِي عَبْدِ اللهِ مُحَمَّدٍ بْنِ الْحَسَنِ الشَّيْبَانِيِّ رِضْوَانُ اللهِ عَلَيْهِمْ أَجْمَعِينَ , وَمَا يَعْتَقِدُونَ مِنْ أُصُولِ الدِّينِ , وَيَدِينُونَ بِهِ رَبَّ الْعَالَمِينَ.

Bismillāhir Rahmānir Rahīm
So langowan o bantogan na rk o Allāh a
Kadnan o manga kaadn.
Pitharo o Kominal a tanda o Islam (hujjat al Islam) a so Abū Ja’far al Warrāq at Tahāwī – sa ingd a Misir – a inikalimo o Allāh I a:
Giai so payagan o paratiaya o Ahlu as Sunnah wa al Jamā’ah, sii ko kpit o manga Ulama ko agama a si, Abū Hanīfah An-Nu’mān bin Thābit al Kūfī, ago si Abū Yūsuf Ya’qūb bin Irāhīm al Ansārī, ago si Abū Abdillāhi Muhammad bin al Hassan as Shaybānī, a miasoat so Allāh I sii kiran langon. Go so paparatiayaan iran a pd ko manga onayan (pakaasal) o agama, a ipzimba iran ko Kadnan o manga kaadn.
The great scholar Hujjat al-lslam Abū Ja’far al-Warrāq at-Tahāwī al-Misrī, may Allāh have mercy on him, said: This is a presentation of the beliefs of Ahl As-Sunnah wal Jamā’ah, according to the school of the jurists of this religion, Abū Hanīfah an-Nu’mān bin Thābit al-Kūfī, Abū Yūsuf Ya’qūb bin Ibrāhīm al-Ansārī and Abū ‘Abdullāh Muhammad bin al-Hassan As-Shaybānī, may Allāh be pleased with them all, and what they believe regarding the fundamentals of the religion and their faith in the Lord of all the Worlds.
1. نَقُولُ فِي تَوْحِيدِ اللهِ مُعْتَقِدِينَ بِتَوْفِيقِ اللهِ: إِنَّ اللهَ وَاحِدٌ لاَ شَرِيكَ لَهُ.
1. Ptharoon ami makapantag ko kaisaisa o Allāh I sa nggolalan ko tabang iyan a: Mataan a so Allāh I na Isaisa a da dn a sakotowa iyan.
1. We say about Allāh’s unity believing by Allāh’s help - that Allāh is One, without any partners.
2. وَلاَ شَيْءَ مِثْلُهُ
2. Da’ a shayi a datar iyan.
2. There is nothing like Him.
3. وَلاَ شَيْءَ يُعْجِزُهُ.
3. Da’ a shayi a ba on phakalankolob (sa ba niyan khakowa i sa bagr so Allāh I).
3. There is nothing that can overwhelm Him.
4. وَلاَ إِلَهَ غَيْرُهُ.
4. Da dn a tuhan a salakaw Rka Niyan.
4. There is no god other than Him.
5. قَدِيمٌ بِلاَ ابْتِدَاءٍ , دَائِمٌ بِلاَ انْتِهَاءٍ.
5. Andangandang (so Allāh I) a da a poonan iyan, a tatap a da a kaposan iyan. (langowan a inadn na ana poonan iyan a go ana kaposan iyan sabap sa madadalm ko sold o masa, na so Allāh I na inadn iyan so masa sa di skaniyan mararankom o masa, ka maporo skaniyan a di so kaadn iyan. Sa so manga galbk iyan na di khataks a masa, ka giinggalbk ko talikhodan o masa (al Azal الأزل). So Mindiorobasa).
5. He is the Eternal without a beginning and enduring without end.
6. لاَ يَفْنَى وَلاَ يَبِيدُ.
6. So Allāh I na di dn khada’ a go di’ khaantiyor.
6. He will never perish or come to an end.
7. وَلاَ يَكُونُ إِلاَّ مَا يُرِيدُ.
7. Da’ a khaadn inonta sa shayi a khabayaan iyan.
7. Nothing happens except what He wills.
8. لاَ تَبْلُغُهُ اْلأَوْهَامُ , وَلاَ تُدْرِكُهُ اْلأَفْهَامُ.
8. Di skaniyan praotn o manga arangan, a go di skaniyan thantaln o manga sabot.
8. No imagination can conceive of Him and no understanding can comprehend Him.
9. وَلاَ يُشْبِهُ اْلأَنَامَ.
9. Go skaniyan a Allāh na di niyan sasayanan so manga kaadn.
9. He is different from any created being.
10. حَيٌّ لاَ يَمُوتُ , قَيُّومٌ لاَ يَنَامُ.
10. Skaniyan na oyagoyag a di dn phatay, a mamamayandg a di dn thorogn.
10. He is living and never dies and is eternally active and never sleeps.
11. خَالِقٌ بِلاَ حَاجَةٍ , رَازِقٌ بِلاَ مُؤْنَةٍ.
11. Pphangadn sa da a ongaya iyan, a prizkhi sa da a margn iyan.
11. He creates without His being in need to do so and provides for His creation without any effort.
12. مُمِيتٌ بِلاَ مَخَافَةٍ , بَاعِثٌ بِلاَ مَشَقَّةٍ.
12. Pmbegay sa kapatay sa da a ikhalk iyan, ago phangoyag ko miamatay sa da a margn iyan.
12. He causes death with no fear and restores to life without difficulty.
13. مَازَالَ بِصِفَتِهِ قَدِيمًا قَبْلَ خَلْقِهِ , لَمْ يَزْدَدْ بِكَوْنِهِمْ شَيْئًا لَمْ يَكُنْ قَبْلَهُمْ مِنْ صِفَتِهِ , وَكَمَا كَانَ بِصِفَاتِهِ أَزَلِيًّا , كَذَلِكَ لاَ يَزَالُ عَلَيْهَا أَبَدِيًّا.
13. Tatap ko sifat iyan a andangandang ko da niyan pn kapangadn, sa da a minioman ko sifat iyan ko kiaadna niyan kiran a shayi, sa datar oto a miaadn ko manga sifat iyan a andangandang, na datar oto a tatap skaniyan ko manga sifat iyan sa dayon sa dayon.
13. He has always existed together with His attributes since before creation. Bringing creation into existence did not add anything to His attributes that was not already there. As He was, together with His attributes, in pre-eternity, so He will remain throughout endless time.
14. لَيْسَ بَعْدَ خَلْقِ الْخَلْقِ اسْتِفَادُ اسْمِ "الْخَالِقِ" , وَلاَ بِإِحْدَاثِ الْبَرِيَّةِ اسْتِفَادُ اسْمِ "الْبَارِي".
14. Da ko oriyan o kiaadna niyan ko kaadn i ba miakambowat so ingaran a “Pangangadn”, go da pn ko kiambagowa niyan ko inadn iyan i ba miakambowat so ingaran a “Pababago”. (aya maana oto na tatap on dn so sifat iyan a pangangadn ago pababago ko onaan o da pn a inadn iyan ago da a pimbago niyan. Kna o ba datar o inadn a aya kapzipata niyan ko sifat iyan na sii ko oriyan o kanggalbka niyan ko shayi a izipat on. So Mindiorobasa).
14. It was not only after the act of creation that He could be described as ‘the Creator’ nor was it only by the act of origination that He could be described as ‘the Originator’.
15. لَهُ مَعْنَى الرُّبُوبِيَّةِ وَلاَ مَرْبُوبٌ , وَمَعْنَى الْخَالِقِ وَلاَ مَخْلُوقٌ.
15. Rk iyan so maana o katutuhani ko da pn a piangintuhan, a go rk iyan so maana o pphangadn ko da niyan pn kapangadn.
15. He was always the Lord even when there was nothing to be Lord of, and always the Creator even when there was no creation.
16. وَكَمَا أَنَّهُ مُحْيُ الْمَوْتَى بَعْدَمَا أَحْيَا , اسْتَحَقَّ هَذَا اْلاِسْمَ قَبْلَ إِحْيَائِهِمْ , كَذَلِكَ اسْتَحَقَّ اسْمَ الْخَالِقِ قَبْلَ إِنْشَائِهِمْ.
16. Go datar oto a skaniyan i phagoyag ko miamatay ko oriyan o kiapangoyag iyan, na miakhapaar iyan ankanan a ingaran ko da niyan kiran pn kaoyaga, sa datar oto a miakhabnar iyan so ingaran a pphangadn ko da niyan kiran pn kaadna.
16. In the same way that He is the ‘Bringer to life of the dead’, after He has brought them lo life a first time, and deserves this name before bringing them to life, so too He d
17. ذَلِكَ بِأَنَّهُ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ , وَكُلُّ شَيْءٍ إِلَيْهِ فَقِيرٌ , وَكُلُّ أَمْرٍ عَلَيْهِ يَسِيرٌ , لاَ يَحْتَاجُ إِلَى شَيْءٍ , )لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ , وَهُوَ السَّمِيعُ الْبَصِيرُ (.
17. Gioto a mataan a skaniyan ko kalangowan a shayi na gomagaos, a langowan a shayi na sii rkaniyan na mangingindaw a mananarig, ago langowan a btad na sii rkaniyan na malbod, a da a mapagoongaya iyan a shayi (Da dn a datar iyan a shayi a skaniyan so Pphakan’g a Pphakailay).
17. This is because He has the power to do everything, everything is dependent on Him, everything is easy for Him, and He does not need anything. ‘There is nothing like Him and He is the Hearer, the Seer’. (as-Shūrā 42:11)
18. خَلَقَ الْخَلْقَ بِعِلْمِهِ.
18. Inadn iyan so manga kaadn sa minggolalan ko katao niyan.
18. He created creation with His knowledge.
19. وَقَدَّرَ لَهُمْ أَقْدَارًا.
19. Mitad sa okoran (qadar) ko langowan a inadn iyan.
19. He appointed destinies for those He created.
20. وَضَرَبَ لَهُمْ آجَالاً.
eserves the name of ‘Creator’ before He has created them.
20. Bigan iyan siran sa taalik a mattndo (ajal) a madidianka so kablang iyan.
20. He allotted to them fixed life spans.
21. وَلَمْ يَخْفَ عَلَيْهِ شَيْءٌ قَبْلَ أَنْ يَخْلُقَهُمْ , وَعَلِمَ مَا هُمْ عَامِلُونَ قَبْلَ أَنْ يَخْلُقَهُمْ.
21. Da’ a mapag’ma on a shayi ko onaan o da niyan kiran pn kaadna, go katawan iyan so pnggalbkn iran ko da niyan kiran pn kaadna.
21. Nothing about them was hidden from Him before He created them, and He knew everything that they would do before He created them.
22. وَأَمَرَهُمْ بِطَاعَتِهِ , وَنَهَاهُمْ عَنْ مَعْصِيَتِهِ.
22. Inisogo iyan kiran so kaonoti ran on, go inisapar iyan kiran so kasopaka iran on.
22. He ordered them to obey Him and forbade them to disobey Him.
23. وَكُلُّ شَيْءٍ يَجْرِي بِتَقْدِيرِهِ وَمَشِيئَتِهِ , وَمَشِيئَتُهُ تَنْفُذُ لاَ مَشِيئَةَ لِلْعِبَادِ , إِلاَّ مَا شَاءَ لَهُمْ فَمَا شَاءَ لَهُمْ كَانَ , وَمَا لَمْ يَشَأْ لَمْ يَكُنْ.
23. Langowan a shayi na giinggolalan sa takdir iyan ago kabaya iyan, sa so kabaya iyan na pnggolalan sa da a kabaya o manga oripn iyan, inonta sa kabaya iyan kiran na sa kabayaan iyan kiran a manggolawla na mapng-golawla, na sa di niyan kiran kabayaan na di mapnggolawla.
23. Everything happens according to His degree and will, and His will is accomplished. The only will that people have is what He wills for them. What He wills for them occurs and what He does not will, does not occur.
24. يَهْدِي مَنْ يَشَاءُ , وَيَعْصِمُ وَيُعَافِي , فَضْلاً , وَيُضِلُّ مَنْ يَشَاءُ وَيَخْذُلُ وَيَبْتَلِي , عَدْلاً.
24. Pthoroon iyan so taw a khabayaan iyan, ago pphalihara ago phlinding ko marata sa nggolalan ko kalbihan iyan (limo iyan) ago pndadagn iyan so taw a khabayaan iyan ago pphamakadapanas ago pthioba sa nggolalan ko kaontol iyan. (di makapmblag so limo o Allāh I ago so kaontol iyan, sa so oripn iyan a phakasold ko limo iyan sa phakasorga’ na sabap ko limo’ iyan, na so oripn iyan a phakanaraka’ na sabap ko kaontol iyan. So Mindiorobasa)
24. He gives guidance to whoever He wills, and protects them, and keeps them safe from harm, out of His generosity; and He leads astray whoever He wills, and abases them, and afflicts them, out of His justice.
25. وَكُلُّهُمْ يَتَقَلَّبُونَ فِي مَشِيئَتِهِ , بَيْنَ فَضْلِهِ وَعَدْلِهِ.
25. Go langon siran na matatago siran ko kabaya iyan, ko pagltan o limo iyan go so kaontol iyan.
25. All of them are subject to His will between either His generosity or His justice.
26. وَهُوَ مُتَعَالٍ عَنِ اْلأَضْدَادِ وَ اْلأَنْدَادِ.
26. Go skaniyan na phapaporo’ sa maangias ko manga sopaka ago so manga saginda.
26. He is exalted beyond having opposites or equals.
27. لاَ رَادَّ لِقَضَائِهِ , وَلاَ مُعَقِّبَ لِحُكْمِهِ , وَلاَ غَالِبَ ِلأَمْرِهِ.
27. Da’ a phakarn ko gitas iyan a mapnggolawla, go da’ a phakaalin ko kokoman iyan, ago da’ a phakadaag ko btad iyan (sogoan iyan).
27. No one can ward off His decree or put back His command or overpower His affairs.
28. آمَنَّا بِذَلِكَ كُلِّهِ , وَأَيْقَنَّا أَنَّ كُلاًّ مِنْ عِنْدِهِ .
28. Piaratiayami oto langon, go tiankd ami a langon dn oto na phoon ko Allāh I.
28. We believe in all of this and are certain that everything comes from Him.
29. وَأَنَّ مُحَمَّدًا عَبْدُهُ الْمُصْطَفَى , وَنَبِيُّهُ الْمُجْتَبَى , وَرَسُولُهُ الْمُرْتَضَى.
29. Go mataan a so Mohammad r na oripn iyan a miapili, ago Nabī niyan a miatindos, ago Sogo’ iyan a masosoat on.
29. And we are certain that Muhammad (may Allāh bless him and grant him peace) is His chosen servant and selected Prophet and His Messenger with whom He is well pleased.
30. وَإِنَّهُ خَاتَمُ اْلأَنْبِيَاءِ , وَإِمَامُ اْلأَتْقِيَاءِ , وَسَيِّدُ الْمُرْسَلِينَ وَحَبِيبُ رَبِّ الْعَالَمِينَ.
30. Go mataan a skaniyan i tombok (kaposan) o manga Nabī, ago imām o manga sasanggila, ago dato’ o manga Sogo’ ago kakasi o Kadnan o manga kaadn.
30. And that he is the seal of the prophets and the Imām of the god-fearing and the most honored of all the messengers and the beloved of the Lord of all the Worlds.
31. وَكُلُّ دَعْوَى النُّبُوَّةِ بَعْدَهُ فَغَيٌّ وَهَوًى.
31. Langowan a panontot ko kananabii ko oriyan iyan na kadadag ago baya a ginawa.
31. Every claim to prophethood after Him is falsehood and deceit.
32. وَهُوَ الْمَبْعُوثُ إِلَى عَامَّةِ الْجِنِّ وَكَافَّةِ الْوَرَى , بِالْحَقِّ وَالْهُدَى , وَبِالنُّورِ وَالضِّيَاءِ.
32. Skaniyan na sosogoon ko langowan a Jinn ago so kadandan o manosiya, sa nggolalan ko bnar ago so toroan, ago nggolalan ko tihaya ago so sindaw.
32. He is the one who has been sent to all the jinn and all mankind with truth and guidance and with light and illumination.
33. وَأَنَّ الْقُرْآنَ الْكَرِيمَ كَلاَمُ اللهِ , مِنْهُ بَدَا بِلاَ كَيْفِيَّةٍ قَوْلاً , وَأَنْزَلَهُ عَلَى رَسُولِهِ وَحْيًا , وَصَدَّقَهُ الْمُؤْمِنُونَ عَلَى ذَلِكَ حَقًّا , وَأَيْقَنُوا أَنَّهُ كَلاَمُ اللهِ تَعَالَى بِالْحَقِيقَةِ لَيْسَ بِمَخْلُوقٍ كَكَلاَمِ الْبَرِيَّةِ , فَمَنْ سَمِعَهُ فَزَعَمَ أَنَّهُ كَلاَمُ الْبَشَرِ فَقَدْ كَفَرَ , وَقَدْ ذَمَّهُ اللهُ وَعَابَهُ وَأَوْعَدَهُ بِسَقَرَ , حَيْثُ قَالَ تَعَالَى:) َأُصْلِيهِ سَقَرَ( (المدَّثِّر:26) فَلَمَّا أَوْعَدَ اللهُ بِسَقَرَ لِمَنْ قَالَ: )إِنْ هَذَا إِلاَّ قَوْلُ الْبَشَرِ((المدَّثِّر:25) عَلِمْنَا وَأَيْقَنَّا أَنَّهُ قَوْلُ خَالِقِ الْبَشَرِ , وَلاَ يُشْبِهُ قَوْلَ الْبَشَرِ.
33. Go mataan a so Qur’ān na katharo o Allāh I, a miapayag sa phoon on, sa da’ a phakambowat on a katharo a pakaiza a: Andamanaya? Go initoron iyan ko Sogo’ iyan sa minggolalan sa wahī, go tiankd skaniyan o miamaratiaya sa bnar, go siarabantang iran a mataan a skaniyan na katharo o Allāh I sa matamataan, kna o ba pimbago a ba datar o katharo o manosiya, sa taw a man’g iyan (so Qur’ān) na go niyan pangantapa odi’ na tankda a skaniyan na katharo a manosiya na sabnar a miakafir, go sabnar a piamaawing skaniyan ago inipamagita on o Allāh I so naraka a Saqar. Sa pitharo o Allāh I a: (Matatankd a iyawn akn skaniyan ko naraka a Saqar) (al Muddaththir 26). Na gowani a ipamagita o Allāh I so Saqar ko taw a pitharo iyan a: (Da’ ankai a Qur’ān a rowar sa katharo a manosiya) (al Muddaththir 25), na kiatokawan tano ago siarabantang tano a mataan a skaniyan na katharo o miadn ko manosiya, sa di niyan sasayanan so katharo o manosiya.
33. The Qur’ān is the word of Allāh. It came from Him as speech without it being possible to say how. He sent it down on His Messenger as revelation. The believers accept it, as absolute truth. They are certain that it is, in truth, the word of Allāh. It is not created, as is the speech of human beings, and anyone who hears it and claims that it is human speech has become an unbeliever. Allāh warns him and censures him and threatens him with Fire when He says, Exalted is He: ( I will burn him in the Fire(al-Muddaththir 74: 26) When Allāh threatens with the Fire those who say (This is just human speech(al-Mud-daththir 74: 25) we know for certain that it is the speech of the Creator of mankind and that it is totally unlike the speech of mankind.
34. وَمَنْ وَصَفَ اللهَ بِمَعْنًى مِنْ مَعَانِي الْبَشَرِ فَقَدْ كَفَرَ , فَمَنْ أَبْصَرَ هَذَا اعْتَبَرَ, وَعَنْ مِثْلِ قَوْلٍ لِلْكُفَّارِ انْزَجَرَ , وَعَلِمَ أَنَّهُ بِصِفَاتِهِ لَيْسَ كَالْبَشَرِ.
34. Sa taw a iropa niyan so Allāh I sa maana a pd ko manga maana a kamamanosiyai na sabnar a miakafir, sa taw a pamimikirann iyan anan na makakowa sa thoma, a go sii ko katharo o manga kāfir na marasng iyan a ginawa niyan, ago katokawan iyan a mataan a so Allāh I ko manga sifat iyan na kna o ba datar o manosiya.
34. Anyone who describes Allāh as being in any way the same as a human being has become an unbeliever. All those who grasp this will take heed and refrain from saying things such as the unbelievers say, and they will know that He, in His attributes, is not like human beings.
35. وَالرُّؤْيَةُ حَقٌّ ِلأَهْلِ الْجَنَّةِ , بِغَيْرِ إِحَاطَةٍ وَلاَ كَيْفِيَّةٍ , كَمَا نَطَقَ بِهِ كِتَابُ رَبِّنَا: )وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ نَاضِرَةٌ إِلَى رَبِّهَا نَاظِرَةٌ ( (القيامة 22-23). وَتَفْسِيرُهَ عَلَى مَا أَرَادَهُ اللهُ تَعَالَى وَعَلِمَهُ , وَكُلُّ مَا جَاءَ فِي ذَلِكَ مِنَ الْحَدِيثِ الصَّحِيحِ عَنِ الرَّسُولِ فَهُوَ كَمَا قَالَ , وَمَعْنَاهُ عَلَى مَا أَرَادَ , لاَ نَدْخُلُ فِي ذَلِكَ مُتَأَوِّلِينَ بِآرَائِنَا , وَلاَ مُتَوَهِّمِينَ بِأَهْوَائِنَا , فَإِنَّهُ مَا سَلِمَ فِي دِينِهِ إِلاَّ مَنْ سَلِمَ لِلَّهِ عَزَّ وَجَلَّ وَلِرَسُولِهِ , وَرَدَّ عِلْمَ مَا اشْتَبَهَ عَلَيْهِ إِلَى عَالِمِهِ.
35. So kakhailaya ko Allāh I sii ko manga taw ko Sorga’ na bnar, sa di maliliot a katao ago ropaan a andmanaya? o manosiya, sa datar o kiatharoa on o kitab o Kadnan tano a: (Adn a manga paras sa alongan oto a makalalangas a sii ko Kadnan iyan na phagilay) (al Qiyāmah: 22-23). Na so kapagosaya san na sii makapphasod ko babantakn on o Allāh I ago katawan iyan, go langowan a miakaoma a pantag roo a pd ko Hadīth a mapiya o Rasūlullāh r na pagayonan sa datar dn o kiatharoa niyan on, na go so maana niyan na sii ko biantak iyan on, sa di tano roo zold sa ba tano phanaawila sa nggolalan ko manga pamikiran tano, go di tano phangantapn sa nggolalan ko manga baya a ginawa tano, ka mataan a da a miakalintad sii ko agama niyan a rowar ko taw a lominintad sa mimbayorantang sii ko Allāh I a Maporo’ ago Mala’ ago sii ko Sogo’ iyan, ago piakandod iyan so katokawi ko nganin a kiarimbotan on sii ko matao ron (a so Allāh I).
35. ‘The Seeing of Allāh by the People of the Garden’ is true, without their vision being all-encompassing and without the manner of their vision being known. As the Book of our Lord has expressed it: ‘Faces on that Day radiant, looking at their Lord’. (al-Qiyāmah 75: 22-3) The explanation of this is as Allāh knows and wills. Everything that has come down to us about this from the Messenger, may Allāh bless him and grant him peace, in authentic traditions, is as he said and means what he intended. We do not delve into that, trying to interpret it according to our own opinions or letting our imaginations have free rein. No one is safe in his religion unless he surrenders himself completely to Allāh, the Exalted and Glorified and to His Messenger, may Allāh bless him and grant him peace, and leaves the knowledge of things that are ambiguous to the one who knows them.
36. وَلاَ تَثْبُتُ قَدَمُ اْلإِسْلاَمِ إِلاَّ عَلَى ظَهْرِ التَّسْلِيمِ وَاْلاِسْتِسْلاَمِ , فَمَنْ رَامَ عِلْمَ مَا حُظِرَ عَنْهُ عِلْمُهُ , وَلَمْ يَقْنَعْ بِالتَّسْلِيمِ فَهْمُهُ , حَجَبَهُ مَرَامُهُ عَنْ خَالِصِ التَّوْحِيدِ , وَصَافِي الْمَعْرِفَةِ , وَصَحِيحِ اْلإِيمَانِ , فَيَتَذَبْذَبُ بَيْنَ الْكُفْرِ وَاْلإِيمَانِ , وَالتَّصْدِيقِ وَالتَّكْذِيبِ , وَاْلإِقْرَارِ وَاْلإِنْكَارِ , مُوَسْوَسًا تَائِهًا , شَاكًّا , لاَ مُؤْمِنًا مُصَدِّقًا , وَلاَ جَاحِدًا مُكَذِّبًا.
36. Go di phakabkn so palo o kapagiislam o taw, inonta bo’ o makaphasod ko bkhokhong o kapagimbnar ago so kathapapay (ko kabaya o Allāh I) na sa taw a pangindawn iyan so katokawi ko nganin a isasapar on so kapangnala niyan on, sa di thakna so sabot iyan ko kambayorantang, na marnding skaniyan o pangindaw niyan ko kaliwanag o tawhīd (kapakaisaisa a ko Allāh I) ago so kalingaw o knal, ago so kapiya o paratiaya, na makapthogalina ko pagltan o kakhakafir ago so kapaparatiaya, go so kapangingim-bnar ago so giikapakambokhag, go so katatankd ago so kazasanka, sa kawawaswasan a matataap a zasanka’, (sa khabaloy skaniyan) a di mapaparatiaya a mangingimbnar, na di pman somasanka a makambobokhag.
36. A man’s Islam is not secure unless it is based on submission and surrender. Anyone who desires to know things which it is beyond his capacity to know, and whose intellect is not content with surrender, will find that his desire veils him from a pure understanding of Allāh’s true unity, clear knowledge and correct belief. and that he is torn between disbelief and belief, confirmation and denial and acceptance and rejection. He will be subject to whisperings and find himself confused and full of doubt, being neither an accepting believer nor a denying rejecter.
37. وَلاَ يَصِحُّ الإِيمَانُ بِالرُّؤْيَةِ ِلأَهْلِ دَارِ السَّلاَمِ لِمَنِ اعْتَبَرَهَا مِنْهُمْ بِوَهْمٍ , أَوْ تَأَوَّلَهَا بِفَهْمٍ إِذْ كَانَ تَأْوِيلُ الرُّؤْيَةِ – وَتَأْوِيلُ كُلِّ مَعْنًى يُضَافُ إِلَى الرُّبُوبِيَّةِ – بِتَرْكِ التَّأْوِيلِ وَلُزُومِ التَّسْلِيمِ , وَعَلَيْهِ دِينُ الْمُسْلِمِينَ. وَمَنْ لَمْ يَتَوَقَّ النَّفْيَ وَالتَّشْبِيهَ زَلَّ وَلَمْ يُصِبِ التَّنْزِيهَ. فَإِنَّ رَبَّنَا جَلَّ وَعَلاَ مَوْصُوفٌ بِصِفَاتِ الْوَحْدَانِيَّةِ مَنْعُوتٌ بِنُعُوتِ الْفَرْدَانِيَّةِ , لَيْسَ فِي مَعْنَاهُ أَحَدٌ مِنَ الْبَرِيَّةِ.
37. Di Phakapiya so kaparatiaya ko kakhailaya ko Allāh I ko manga taw ko Sorga’, ki taw a kinowa niyan oto sa nggolalan sa antaan a pamikiran, odi’ na panaawiln iyan sa nggolalan sa sabot, ka so kataawila ko kakhailaya ko Allāh I, ago so kataawila ko langowan a maana a pzandayin ko Allāh I, na aya kakhamataani ron na ibagak so kapanaawila on sa aya darktan na so kambayorantang ago so kathapapay a ron makaphapasod so agama o manga Muslim. Na sa taw a di niyan pananggilaan so kataawila sa kapakadaa ko sifat o Allāh I (ta’tīl) a go so kisagindaan on (tash’bīh), na midolas (a palo niyan ko paratiaya) sa di niyan masogat so thitho a kasotiya ko Allāh I. Mataan a so Kadnan tano a Maporo’ ago Mala’ na mizisipat on so manga sifat a kaisaisa, ago miroropa on so manga ropaan a katitibayo a kabobothong (sa da dn a pd iyan ago da a saginda niyan) a da sii ko maana niyan i rk o isa bo’ ko manga kaadn.
37. Belief of a man in the ‘seeing of Allāh by the people of the Garden is not correct if he imagines what it is like, or interprets it according to his own understanding since the interpretation of this seeing’ or indeed, the meaning of any of the subtle phenomena which are in the realm of Lordship, is by avoiding its interpretation and strictly adhering to the submission. ‘This is the din of Muslims. Anyone who does not guard himself against negating the attributes of Allāh, or likening Allāh to something else, has gone astray and has failed lo understand Allāh’s Glory, because our lord, the Glorified and the Exalted, can only possibly be described in terms of Oneness and Absolute Singularity and no creation is in any way like Him.
38. وَتَعَالَى عَنِ الْحُدُودِ وَالْغَايَاتِ وَاْلأَرْكَانِ وَاْلأَعْضَاءِ وَاْلأَدَوَاتِ , وَلاَ تَحْوِيهِ الْجِهَاتُ السِّتُّ كَسَائِرِ الْمُبْتَدَعَاتِ.
38. Miphaporo’ so Allāh I o ba marankom o manga tamana’ ago so manga sndadan, ago so manga anggawta ago so manga kasankapan, go di skaniyan mararankom o manga katampar a nm sa ba datar o langowan a inadn a pimbago. (so manga tamana ago so manga sndadan ago so manga anggawta na di phakamoayan odi mibangnsa ko darpa, na so darpa ago so manga katampar na inadn o Allāh I sa di niyan mararankom so Allāh I ka so miangadn na maporo’ a di so inadn iyan. So mindiorobasa).
38. He is beyond having limits placed on Him, or being restricted, or having parts or limbs. Nor is He contained by the six directions as all created things are.
39. وَالْمِعْرَاجُ حَقٌّ , وَقَدْ أُسْرِيَ بِالنَّبِيِّ وَعُرِجَ بِشَخْصِهِ فِي الْيَقَظَةِ إِلَى السَّمَاءِ ثُمَّ إِلَى حَيْثُ شَاءَ اللهُ مِنَ الْعُلاَ , وَأَكْرَمَهُ اللهُ بِمَا شَاءَ , وَأَوْحَى إِلَيْهِ مَا أَوْحَى, ) مَا كَذَبَ الْفُؤَادُ مَا رَأَى ( فَصَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي اْلآخِرَةِ وَاْلأُولَى.
39. So M’irāj (kiapamanyik iyan sa langit) na bnar, sa sabnar a piakangglm so Nabī ago inipamanik sa so dn so lawas iyan ko kapakaanaw niyan sii ko langit, oriyan iyan na sii ko darpa a maporo’ a kiabayaan o Allāh I a kisampay niyan on, go siakaw skaniyan o Allāh Isa nganin a kiabayaan iyan, ago iniwahi niyan on so nganin a iniwahi niyan, (Da pamrak so poso ko miailay niyan), na inipangalimo skaniyan o Allāh I sii ko pkhaori ago sii ko paganay (so alongan a maori ago so doniya).
39. Al-Mi’rāj (the Ascent through the heavens) is true. The Prophet, may Allāh bless him and grant him peace, was taken by night and ascended in his bodily form, while awake, through the heavens, to whatever heights Allāh willed for him. Allāh ennobled him in the way that He ennobled him and revealed to him what He revealed to him ( and his heart was not mistaken about what it saw(an-Najm 53:11). Allāh blessed him and granted him peace in this world and the next.
40. وَالْحَوْضُ الَّذِي أَكْرَمَهُ اللهُ تَعَالَى بِهِ – غِيَاثًا ِلأُمَّتِهِ – حَقٌّ.
40. Go so Paridi’ a so inisakaw ron o Allāh I – sa tabang ko manga ummat iyan – na sangat a bnar.
40. Al-Hawdh, (the Pool which Allāh will grant the Prophet as an honour to quench the thirst of his Ummah on the Day Of Judgment), is true.
41. وَالشَّفَاعَةُ الَّتِي ادَّخَرَهَا لَهُمْ حَقٌّ , كَمَا رُوِيَ فِي اْلأَخْبَارِ
41. Go so Shafāat a so inimbts iyan sa pantag kiran na sangat a bnar, sa datar o kiapanothola on ko manga Hadīth o Rasūlullāh r.
41. As-Shafā’ah, (the intercession, which is stored up for Muslims), is true, as related in the (consistent and confirmed) Ahadith.
42. وَالْمِيثَاقُ الَّذِي أَخَذَهُ اللهُ تَعَالَى مِنْ آدَمَ وَذُرِّيَّتِهِ حَقٌّ.
42. Go so kapasadan a kinowa o Allāh I ko Adam ago so manga moriataw niyan na sangat a bnar. (gioto so kiapakanggagayana o Allāh I ko khabaloy a moriataw o Adam, ko katatago iran pn ko doniya a kolpong sa piakizaksian kiran o Allāh I a skaniyan i Kadnan iran na tomiarima siran (al A’rāf:172). So Mindiorobasa).
42. The covenant ‘which Allāh made with Adam and his offspring’ is true.
43. وَقَدْ عَلِمَ اللهُ تَعَالَى فِيمَا لَمْ يَزَلْ عَدَدَ مَنْ يَدْخُلُ الْجَنَّةَ , وَعَدَدَ مَنْ يَدْخُلُ النَّارَ , جُمْلَةً وَاحِدَةً , فَلاَ يَزْدَادُ فِي ذَلِكَ الْعَدَدِ , وَلاَ يَنْقُصُ مِنْهُ.
43. Sabnar a katawan o Allāh I sa miaona dn so bilangan o taw a phamakasold ko Sorga’, ago so bilangan o kadakl o manga taw a phamakasold ko Naraka’ sa matitimbl a isaisa. Sa da dn a khioman sankoto a bilangan ago da a khalbat on.
43. Allāh knew, before the existence of time, the exact number of those who would enter the Garden and the exact number of those who would enter the Fire. This number will neither be increased nor decreased.
44. وَكَذَلِكَ أَفْعَالُهُمْ فِيمَا عَلِمَ مِنْهُمْ أَنْ يَفْعَلُوهُ , وَكُلٌّ مُيَسَّرٌ لِمَا خُلِقَ لَهُ , وَاْلأَعْمَالُ بِالْخَوَاتِيمِ , وَالسَّعِيدُ مَنْ سَعِدَ بِقَضَاءِ اللهِ وَالشَّقِيُّ مَنْ شَقِيَ بِقَضَاءِ اللهِ.
44. Go datar oto so manga galbk iran a katawan iyan ko da iran on pn kanggalbka, sa oman i isa na llbodn on so inadnan on, na so manga galbk na sii pagilaya ko manga kaposan iyan, na aya miagontong na so taw a miagontong sabap ko okoran o Allāh I, na aya kadodoanan na so taw a kiadoanan ko okoran o Allāh I.
44. The same applies to all actions done by people, which are done exactly as Allāh knew they would be done. Everyone is cased to what he was created for and it is the action with which a man’s life is sealed which dictates his fate. Those who are fortunate are fortunate by the decree of Allāh, and those who are wretched are wretched by the decree of Allāh.
45. وَأَصْلُ الْقَدَرِ سِرُّ اللهِ تَعَالَى فِي خَلْقِهِ , لَمْ يَطَّلِعْ عَلَى ذَلِكَ مَلَكٌ مُقَرَّبٌ وَلاَ نَبِيٌّ مُرْسَلٌ , وَالتَّعَمُّقُ وَالنَّظَرُ فِي ذَلِكَ ذَرِيعَةُ الْخُذْلاَنِ , وَسُلَّمُ الْحِرْمَانِ , وَدَرَجَةُ الطُّغْيَانِ , فَالْحَذَرُ كُلَّ الْحَذَرِ مِنْ ذَلِكَ نَظَرًا وَفِكْرًا وَوَسْوَسَةً , فَإِنَّ اللهَ تَعَالَى طَوَى عِلْمَ الْقَدَرِ عَنْ أَنَامِهِ , وَنَهَاهُمْ عَنْ مَرَامِهِ , كَمَا قَالَ تَعَالَى فِي كِتَابِهِ: )لاَ يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ( (الأنبياء :23) فَمَنْ سَأَلَ: لِمَ فَعَلَ؟ فَقَدْ رَدَّ حُكْمَ الْكِتَابِ وَمَنْ رَدَّ حُكْمَ الْكِتَابِ كَانَ مِنَ الْكَافِرِينَ.
45. So pakaasal o okoran na pagns o Allāh I ko manga kaadn iyan, sa da’ a ba roo miakatokaw a malāikat a marani ko Allāh I, ago da pn a Nabī a sosogoon, na so kapangsb ago so kapamimikirana roo na lalan ko kapakadapanas, ago towak ko kalapis, ago pamanik ko kapangalandada, na panaggilaan sa langowan a sanggila o ba oto labo i sa nggolalan sa pangantok a pamikiran ago kapagarangan, ka mataan a so Allāh I na kidt iyan so katokawi ko okoran ko manga kaadn iyan, ago inisapar iyan kiran so kapangindawa on, sa datar o kiatharoa on o Allāh I a: (Di ron khiiza so gii niyan nggolawlaan a siran (a manga kaadn) na pagizaan siran (ko manga galbk iran)). (al Anbiyā’: 23). Na sa taw a iiza iyan (sa pantag sa kasasanka’) o ino to pnggolawlaa o Allāh I? Na sabnar a sianka iyan so kokoman o kitab, na sa taw a sankaan iyan so kokoman o kitab na maadn a pd ko manga kāfir.
45. The exact nature of the decree is Allāh’s secret in His creation, and no angel near the Throne, nor Prophet sent with a message, has been given knowledge of it. Delving into it and reflecting too much about it only leads to destruction and loss, and results in rebelliousness. So be extremely careful about thinking and reflecting on this matter or letting doubts about it assail you, because Allāh has kept knowledge of the decree away from human beings, and forbidden them to enquire about it, saying in His Book, ( He is not asked about what He does but they are asked ). (al-Anbiyā’ 21: 23) So anyone who asks: ‘Why did Allāh do that?’ has gone against a judgment of the Book, and anyone who goes against a judgment of the Book is an unbeliever.
46. فَهَذَا جُمْلَةُ مَا يَحْتَاجُ إِلَيْهِ مَنْ هُوَ مُنَوَّرٌ قَلْبُهُ مِنْ أَوْلِيَاءِ اللهِ تَعَالَى , وَهِيَ دَرَجَةُ الرَّاسِخِينَ فِي الْعِلْمِ , ِلأَنَّ الْعِلْمَ نَوْعَانِ: عِلْمٌ فِي الْخَلْقِ مَوْجُودٌ , وَعِلْمٌ فِي الْخَلْقِ مَفْقُودٌ , فَإِنْكَارُ الْعِلْمِ الْمَوْجُودِ كُفْرٌ , وَادِّعَاءُ الْعِلْمِ الْمَفْقُودِ كُفْرُ , وَلاَيَثْبُتُ اْلإِيمَانُ إِلاَّ بِقَبُولِ الْعِلْمِ الْمَوْجُودِ , وَتَرْكِ طَلَبِ الْعِلْمِ الْمَفْقُودِ.
46. Giai i kiatimblan ko nganin a mapangingindaw o taw a kasisindawan so poso’ iyan a pd ko manga dokapila o Allāh I, go skaniyan i pankatan o manga taw a miangsb so knal iran ko katao, ka kagiya so katao(ilm) na dowa soson: Katao ko manga kaadn a maaadn, ago katao ko manga kaadn a maada’, na so kasankaa ko katao a maaadn na kakakafiri, na so kapanontota ko katao a maada na kakakafiri, na di dn khatankd so paratiaya inonta o nggolalan ko katarimaa ko katao a maaadn, ago so kibagakn ko (kapanontota) ko katao a maada.
46. This in sum is what those of Allāh’s friends with enlightened hearts need to know and constitutes the degree of those firmly endowed with knowledge. For there are two kinds of knowledge: knowledge which is accessible to created beings, and knowledge which is not accessible to created beings. Denying the knowledge which is accessible is disbelief, and claiming the knowledge which is inaccessible is disbelief. Belief can only be firm when accessible knowledge is accepted and inaccessible knowledge is not sought after.
47. وَنُؤْمِنُ بِاللَّوْحِ وَالْقَلَمِ وَبِجَمِيعِ مَا فِيهِ قَدْ رَقَمَ. فَلَوِ اجْتَمَعَ الْخَلْقُ كُلُّهُمْ عَلَى شَيْءٍ كَتَبَهُ اللهُ تَعَالَى فِيهِ أَنَّهُ كَائِنٌ , لِيَجْعَلُوهُ غَيْرَ كَائِنٍ – لَمْ يَقْدِرُوا عَلَيْهِ. وَلَوِ اجْتَمَعُوا كُلُّهُمْ عَلَى شَيْءٍ لَمْ يَكْتُبْهُ اللهُ تَعَالَى فِيهِ , لِيَجْعَلُوهُ كَاِئنًا – لَمْ يَقْدِرُوا عَلَيْهِ , جَفَّ الْقَلَمُ بِمَا هُوَ كَائِنٌ إِلَى يَوْمِ الْقِيَامَةِ , وَمَا أَخْطَأَ الْعَبْدَ لَمْ يَكُنْ لِيُصِيبَهُ , وَمَا أَصَابَهُ لَمْ يَكُنْ لِيُخْطِئَهُ.
47. Pharatiayaan tano so al Lawh al Mahfūdh ago so Pansum (al Qalam) ago so langowan a madadalm on a inidakat iyan. Sa opama o thimotimo so langowan a kaadn sa isa a shayi a inikokom o Allāh I so kakhaadn iyan, ka an iran mabaloy a di maadn – na di ran dn magaga. Na opama ka thimotimo siran langon sa isa a shayi a da soratn o Allāh I o ba khaadn, sa balowin iran a khaadn na di ran dn magaga, sa miamara dn so (dawat) o pansum ko kinisoratn iyan ko langowan a mapnggolawla sa taman ko alongan a Qiyāmah, go so nganin a da misogat ko taw na di dn khabaloy i ba on khisogat, ago so nganin a minisogat ko taw na di dn khabaloy i ba on di khisogat.
47. We believe in al-Lawh (the Tablet) and al-Qalam (the Pen) and in everything written on it. Even if all created beings were to gather together to make something fail to exist, whose existence Allāh had written on the Tablet, they would not be able to do so. And if all created beings were to gather together to make something exist which Allāh had not written on it, they would not be able to do so. The Pen has dried having written down all that will be in existence until the Day of judgment. Whatever a person has missed he would have never got it, and whatever one gets, he would have never missed it.
48. وَعَلَى الْعَبْدِ أَنْ يَعْلَمَ أَنَّ اللهَ قَدْ سَبَقَ عِلْمُهُ فِي كُلِّ كَائِنٍ مِنْ خَلْقِهِ , فَقَدَّرَ ذَلِكَ تَقْدِيرًا مُحْكَمًا مُبْرَمًا , لَيْسَ فِيهِ نَاقِضٌ وَلاَ مُعَقِّبٌ , وَلاَ مُزِيلٌ وَلاَ مُغَيِّرٌ , وَلاَ نَاقِصٌ وَلاَ زَائِدٌ مِنْ خَلْقِهِ فِي سَمَاوَاتِهِ وَأَرْضِهِ , وَذَلِكَ مِنْ عَقْدِ اْلإِيمَانِ , وَأُصُولِ الْمَعْرِفَةِ , وَاْلاِعْتِرَافِ بِتَوْحِيدِ اللهِ تَعَالَى وَرُبُوبِيَّتِهِ , كَمَا قَالَ تَعَالَى فِي كِتَابِهِ: وَخَلَقَ كُلَّ شَيْءٍ فَقَدَّرَهُ تَقْدِيرًا (الفرقان: 3) وَقَالَ تَعَالَى: وَكَانَ أَمْرُ اللهِ قَدَرًا مَقْدُورًا (الأحزاب:38).
فَوَيْلٌ لِمَنْ صَارَ لِلَّهِ فِي الْقَدَرِ خَصِيمًا , وَأَحْضَرَ لِلنَّظَرِ فِيهِ قَلْبًا سَقِيمًا , وَلَقَدِ الْتَمَسَ بِوَهْمِهِ فِي فَحْصِ الْغَيْبِ سِرًّا كَتِيمًا , وَعَادَ بِمَا قَالَ فِيهِ أَفَّاكًا أَثِيمًا.
48. Go patoray ko oripn a katokawi niyan sa mataan a so Allāh I na miaona dn so katawi niyan sii ko langowan a khaadn a pd ko kaadn iyan, sa inokor iyan oto sa okoran a magigikb a maggtas, a da dn a ba on phakabaroba ago phakabarnkas, ago da a phakaalin on ago phakada on, ago da a phakakorang on ago da a phakaoman on a pd ko kaadn iyan ko manga langit iyan ago so lopa iyan, sa gioto na pd ko kapapalot (kaththkhs) o paratiaya ago polaos o knal, ago katankd oto ko kaisaisa o Allāh I ago so katutuhani ron, sa datar o kiatharoa on o Allāh I ko kitab iyan a: (Go inadn iyan so langowan a shayi sa dinianka iyan sa samporna a kadianka) (al Furqān: 3) go so katharo iyan a: (Go miaadn so sogoan o Allāh I a okoran a madidianka ) (al Ahzāb:38).
Na so siksa a masakit na bagian i taw a giimakiphawala ko Allāh I makapantag ko btad o okoran, sa adn a inimasa niyan ko gii niyan on kapamimikiran a poso’ a zasakit, sa iniploloba iyan so pangantap iyan a pamikiran ko kapzawai ko migagayib sa pagns a mapag’ma, sa miakambalingan ko nganin a pianaro iyan on (a manga antaan a pamikiran iyan) a bokhag a baradosa.
48. It is necessary for the servant to know that Allāh already knows everything that is going to happen in His creation and hits decreed it in a detailed and decisive way. There is nothing that He has created in either the heavens or the earth that can contradict it, or add to it, or erase it, or change it, or decrease it, or increase it in any way. This is a fundamental aspect of belief and a necessary element of all knowledge and recognition of Allāh’s oneness and Lordship. As Allāh says in His Book: (He created everything and decreed it be a detailed way). (al-Furqān 25: 2) And He also says: ( Allāh’s command is always a decided decree ). (al-Ahzāb 33: 38) So woe to anyone who argues with Allāh concerning the decree and who, with a sick heart, starts delving into this matter. In his delusory attempt to investigate the Unseen, he is seeking a secret that can never be uncovered, and he ends up an evil-doer, telling nothing but lies.
49. وَ الْعَرْشُ وَالْكُرْسِيُّ حَقٌّ.
49. So Panggaw (al Arsh) ago so al Kursī na sangat a bnar.
49. Al-’Arsh (the Throne) and al Kursi (the Chair) are true.
50. وُهُوَ مُسْتَغْنٍ عَنِ الْعَرْشِ وَمَا دُونَهُ.
50. Go skaniyan a Allāh I na di niyan sasanaan so panggaw ago so salakaw ron a kababaan iyan.
50. He is independent of the Throne and what is beneath it.
51. مُحِيطٌ بِكُلِّ شَيْءٍ وَفَوْقَهُ , وَقَدْ أَعْجَزَ عَنِ اْلإِحَاطَةِ خَلْقُهُ.
51. Skaniyan a Allāh I na liliyotn iyan so langowan a shayi ago so kaporoan iyan, sa di dn khagaga o kaadn iyan o ba iran maliyot a katao so Allāh I ago so salakaw a kaadn o Allāh I.
51. He encompasses everything and is above it, and what He has created is incapable of encompassing Him.
52. وَنَقُولُ: إِنَّ اللهَ اتَّخَذَ إِبْرَاهِيمَ خَلِيلاً , وَكَلَّمَ مُوسَى تَكْلِيمًا , إِيمَانًا وَتَصْدِيقًا وَتَسْلِيمًا.
52. Go ptharoon tano a: Mataan a so Allāh I na kinowa niyan so Nabī Ibrāhīm a bolayoka, ago inimbitiarai niyan so Mūsā sa kambitiarai, sa paratiaya ago pangimbnar ago kambayorantang.
52. We say with belief, acceptance and submission that Allāh took Ibrahim as an intimate friend and that He spoke directly to Mūsā.
53. وَنُؤْمِنُ بِالْمَلاَئِكَةِ وَالنَّبِيِّينَ , وَالْكُتُبِ الْمُنَزَّلَةِ عَلَى الْمُرْسَلِينَ وَنَشْهَدُ أَنَّهُمْ كَانُوا عَلَى الْحَقِّ الْمُبِينِ.
53. Go pharatiayaan tano so manga Malāikat ago so manga Nabī, go so manga kitab a inipamanoron ko manga Sogo’ ago pzaksian tano a mataan a siran na miaadn siran ko bnar a mapayag.
53. We believe in the angels, and the Prophets, and the books which were revealed to the messengers, and we bear witness that they were all following the manifest Truth.
54. وَنُسَمِّي أَهْلَ قِبْلَتِنَا مُسْلِمِينَ مُؤْمِنِينَ , مَا دَامُوا بِمَا جَاءَ بِهِ النَّبِيُّ مُعْتَرِفِينَ, وَلَهُ بِكُلِّ مَا قَالَهُ وَأَخْبَرَ مُصَدِّقِينَ.
54. Go mbthowan tano so manga taw a phagadap ko Qiblat tano sa manga Muslim a miamaratiaya, ko tnday a katatarimaa iran ko minioma o Nabī r, sa bbnarn iran so langowan a pitharo iyan ago so pianothol iyan.
54. We call the people of our qiblah Muslims and believers as long as they acknowledge what the Prophet, may Allāh bless him and grant him peace, brought, and accept as true everything that he said and told us about.
55. وَ لاَ نَخُوضُ فِي اللهِ , وَلاَ نُمَارِي فِي دِينِ اللهِ.
55. Go di tano phagikayat (sa manga kabokhagan a katharo) a manonompang ko Allāh I, ago di tano makipphapawala ko agama o Allāh I.
55. We do not enter into vain talk about Allāh nor do we allow any dispute about the religion Of Allāh.
56. وَلاَ نُجَادِلُ فِي الْقُرْآنِ , وَنَشْهَدُ أَنَّهُ كَلاَمُ رَبِّ الْعَالَمِينَ , نَزَلَ بِهِ الرُّوحُ اْلأَمِينُ , فَعَلَّمَهُ سَيِّدَ الْمُرْسَلِينَ مُحَمَّدًا . وَهُوَ كَلاَمُ اللهِ تَعَالَى , لاَ يُسَاوِيهِ شَيْءٌ مِنْ كَلاَمِ الْمَخْلُوقِينَ , وَلاَ نَقُولُ بِخَلْقِهِ , وَلاَ نُخَالِفُ جَمَاعَةَ الْمُسْلِمِينَ.
56. Go di tano phamawaln so Qur’ān, ago pzaksian tano a mataan a skaniyan na katharo o Kadnan o manga kaadn, a initoron skaniyan o Jibrīl a kasasarigan, sa inipangndao niyan ko olowan o manga Sogo’ a so Mohammad r. Skaniyan a Qur’ān na katharo o Allāh I, a da a phakadatar on a shayi a pd ko katharo o manga kaadn, go di tano ptharoon o ba so Qur’ān na pimbago (makhlūq), go di tano zopakn so ompongan o manga Muslim.
56. We do not argue about the Qur’ān and we bear witness that it is the speech of the Lord of all the Worlds which the Trustworthy Spirit came down with and taught the most honored Of all the Messengers, Muhammad, may Allāh bless him and grant him peace. It is the speech of Allāh and no speech of any created being is comparable to it. We do not say that it was created and we do not go against the Jama’ah of the Muslims regarding it.
57. وَلاَ نُكَفِّرُ أَحَدًا مِنْ أَهْلِ الْقِبْلَةِ بِذَنْبٍ , مَا لَمْ يَسْتَحِلُّهُ.
57. Go da a khafirn tano a isa bo’ a pd ko phagadap sa Qiblat (muslim) sabap sa kiapakanggolawla sa dosa, amay ka da niyan kokoma sa ba oto halāl (so pinggolawla niyan a isasapar).
57. We do not consider any of the people of our qiblah to be unbelievers because of any wrong action they have done, as long as they do not consider that action to have been lawful.
58. وَلاَ نَقُولُ: لاَ يَضُرُّ مَعَ اْلإِيمَانِ ذَنْبٌ لِمَنْ عَمِلَهُ.
58. Go di tano ptharoon a: Da a phakabinasa ko paratiaya a dosa ki taw a minggolawla on.
58. Nor do we say that the wrong action of a man who has belief does not have a harmful effect on him.
59. نَرْجُو لِلْمُحْسِنِينَ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ أَنْ يَعْفُوَ عَنْهُمْ وَيُدْخِلُهُمُ الْجَنَّةَ بِرَحْمَتِهِ وَلاَ نَأْمَنُ عَلَيْهِمْ , وَلاَ نَشْهَدُ لَهُمْ بِالْجَنَّةِ , وَنَسْتَغْفِرٌ لِمُسِيئِهِمْ وَنَخَافُ عَلَيْهِمْ وَلاَ نُقْنِطُهُمْ.
59. Pagarapn tano ko giiphiapaiya a pd ko miamaratiaya a karilai kiran o Allāh I sa isold iyan siran ko Sorga’ sabap ko limo iyan, sa di tano somasarig ko btad iran, ago di tano pzaksian o ba siran manga sorga’, ago iphamangni tano sa karilaan so gii kiran mratarata, sa ikhawan tano siran (o ba siran masiksa ko naraka) sa di tano siran khowaan sa panginam (ko limo o Allāh I).
59. We hope that Allāh will pardon the people of right action among the believers and grant them entrance into the Garden through His mercy, but we cannot be certain of this, and we cannot bear witness that it will definitely happen and that they will be in the Garden. We ask forgiveness for the people of wrong action among the believers and, although we are afraid for them, we are not in despair about them.
60. وَاْلأَمْنُ وَاْلإِيَاسُ يَنْقُلاَنِ عَنْ مِلَّةِ اْلإِسْلاَمِ , وَسَبِيلُ الْحَقِّ بَيْنَهُمَا ِلأَهْلِ الْقِبْلَةِ.
60. So kasasarig ago so kidaplak sa kada o panginam na mapopokas siran a dowa ko agama Islam, sa aya okit o bnar (na so kaadn ko pagltan ankoto a dowa) ko manga taw a phagadap sa Qiblat (Muslim). (aya maana nan na so Muslim na di pzoramig ko dowa a katampar sa sii kakadn sa lmbak ko pagltan o kasasarig ago so kidaplak, sa gioto i lalan o Islam ko paratiaya niyan ago so tindg iyan ko langowan taman. So mindiorobasa).
60. Certainty and despair both remove one from the religion, but the path of truth for the people of the qiblah lies between the two (e.g. a person must fear and be conscious of Allāh’s reckoning as well as be hopeful of Allāh’s mercy).
61. وَلاَ يَخْرُجُ الْعَبْدُ مِنَ اْلإِيمَانِ إِلاَّ بِجُحُودِ مَا أَدْخَلَهُ فِيهِ.
61. Go di phakaliyo so oripn phoon ko paratiaya inonta o misabap ko kasankaa niyan ko nganin a aya niyan on minisold.
61. A person does not step out of belief except by disavowing what brought him into it.
62. وَاْلإِيمَانُ هُوَ اْلإِقْرَارُ بِاللِّسَانِ , وَالتَّصْدِيقُ بِالْجَنَانِ.
62. So paratiaya na skaniyan so kapagikral o dila, ago so kapangimbnar o poso’.
62. Belief consists of affirmation lay the tongue and acceptance by the heart.
63. وَجَمِيعُ مَا صَحَّ عَنْ رَسُولِ اللهِ مِنَ الشَّرْعِ وَالْبَيَانِ كُلِّهِ حَقٌّ.
63. Go so langowan o nganin a miatankd a bnar a phoon ko Rasūlullāh r a pd ko agama ago so osayan iyan na langon dn oto na sangat a bnar.
63. And the whole of what is proven from the Prophet, upon him be peace, regarding the Sharī’ah and the explanation (of the Qur’ān and of Islam) is true.
64. وَاْلإِيمَانُ وَاحِدٌ , وَأَهْلُهُ فِي أَصْلِهِ سَوَاءٌ وَالتَّفَاضُلُ بَيْنَهُمْ بِالْخَشْيَةِ وَالتُّقَى , وَمُخَالَفَةِ الْهَوَى وَمُلاَزَمَةِ اْلأُولَى .
64. So paratiaya na satiman, ago so manga taw niyan ko pakaasal iyan na mlagilagid siran on, na so kapakaphllbiya iran na misabap ko kala’ o kalk ago so sanggila, ago so kapzopaka ko baya a ginawa, ago so kadarkt ko kalk ko Allāh.
64. Belief is, at base, the same for everyone, but the superiority of some over others in it is due to their fear and awareness of Allāh, their opposition to their desires, and their choosing what is more pleasing to Allāh.
65. وَالْمُؤْمِنُونَ كُلُّهُمْ أَوْلِياَءُ الرَّحْمَنِ , وَأَكْرَمُهُمْ عِنْدَ اللهِ أَطْوَعُهُمْ وَأَتْبَعُهُمْ لِلْقُرْآنِ.
65. So miamaratiaya na langon siran na manga dokapila o Allāh I, na aya lbi kiran a sasakawn sii ko Allāh I na so lbi kiran i kapangongonotan ko Qur’ān.
65. All the believers are ‘friends’ of Allāh and the noblest of them in the sight of Allāh are those who are the most obedient and who most closely follow the Qur’ān.
66. وَاْلإِيمَانُ هُوَ اْلإِيمَانُ بِاللهِ وَمَلاَئِكَتِهِ وَكُتُبِهِ وَرُسُلِهِ وَالْيَوْمِ اْلآخِرِ وَالْقَدَرِ خَيْرِهِ وَشَرِّهِ وَحُلُوِّهِ وَمُرِّهِ مِنَ اللهِ تَعَالَى.
66. So paratiaya na skaniyan so kaparatyayaa ko Allāh I, ago so manga Malāikat iyan, ago so manga kitab iyan, ago so manga Sogo’ iyan, ago so alongan a maori, ago so okoran ko mapiya on a go so marata on, so mamis on ago so mapait on na phoon ko Allāh I.
66. Belief consists of belief in Allāh. His angels, His books, His messengers, the Last Day, and belief that the Decree - both the good of it and the evil of it, the sweet of it and the bitter or it - is all from Allāh.
67. وَنَحْنُ مُؤْمِنُونَ بِذَلِكَ كُلِّهِ , لاَ نُفَرِّقُ بَيْنَ أَحَدٍ مِنْ رُسُلِهِ , وَنُصَدِّقُهُمْ كُلُّهُمْ عَلَى مَا جَاؤُوا بِهِ.
67. Skitano na paparatiayaan tano to langon, sa di tano pakapmbidabidaan so manga sogo’ iyan, sa mbnarn tano siran langon, ko langowan a nganin a minioma iran.
67. We believe in all these things. We do not make any distinction between any of the messengers, we accept as true what all of them brought.
68. وَأَهْلُ الْكَبَائِرِ مِنْ أُمَّةِ مُحَمَّدٍ فِي النَّارِ لاَ يَخْلُدُونَ , إِذَا مَاتُوا وَهُمْ مُوَحِّدُونَ , وَإِنْ لَمْ يَكُونُوا تَائِبِينَ , بَعْدَ أَنْ لَقُوا اللهَ عَارِفِينَ (مُؤْمِنِينَ) وَهُمْ فِي مَشِيئَتِهِ وَحُكْمِهِ , إِنْ شَاءَ غَفَرَ لَهُمْ وَعَفَا عَنْهُمْ بِفَضْلِهِ , كَمَا ذَكَرَ عَزَّ وَجَلَّ فِي كِتَابِهِ: ) وَيَغْفِرُ مَا دُونَ ذَلِكَ لِمَنْ يَشَاءُ ( (النساء 48 و 116) وَإِنْ شَاءَ عَذَّبَهُمْ فِي النَّارِ بِعَدْلِهِ , ثُمَّ يُخْرِجُهُمْ مِنْهَا بِرَحْمَتِهِ وَشَفَاعَةِ الشَّافِعِينَ مِنْ أَهْلِ طَاعَتِهِ , ثُمَّ يَبْعَثُهُمْ إِلَى جَنَّتِهِ , وَذَلِكَ بِأَنَّ اللهَ تَعَالَى تَوَلَّى أَهْلَ مَعْرِفَتِهِ , وَلَمْ يَجْعَلْهُمْ فِي الدَّارَيْنِ كَأَهْلِ نُكْرَتِهِ , الَّذِينَ خَابُوا مِنْ هِدَايَتِهِ وَلَمْ يَنَالُوا مِنْ وِلاَيَتِهِ. اللَّهُمَّ يَا وَلِيَّ اْلإِسْلاَمِ وَأَهْلِهِ ثَبِّتْنَا عَلَى اْلإِسْلاَمِ حَتَّى نَلْقَاكَ بِهِ.
68. Go so manga taw a miakandosa ko manga ala a dosa a pd ko Ummat o Mohammad r na sii ko Naraka na di siran on khatatap (sa dayon sa dayon) amay ka miamatay siran a siran na pakaiisaisaan iran so Allāh I, apiya pn da siran makathawbat, ko oriyan o kiatmowa iran ko Allāh I a makknal iran a mapaparatiaya siran, sa madadalm siran ko kabaya iyan ago so kokoman iyan, o kabaya i niyan na rilaan iyan siran ago napiyan iyan siran sabap ko limo iyan, sa datar o kiaaloy on o Allāh I a Maporo’ ago Mala’ ko kitab iyan a: (Go iprila iyan (so dosa) a salakaw roo (so kapanakoto) ki taw a khabayaan iyan ) (an Nisa’ 48 a go 116) na amay ka kabayaan iyan na siksaan iyan siran ko naraka sabap ko kaontol iyan, oriyan iyan na iliyo niyan siran on sabap ko limo iyan, ago nggolalan sa shafaat o phakasapaat a pd ko manga oripn iyan, oriyan iyan na pakiwit iyan siran ko Sorga’ iyan, gioto ka kagiya so Allāh I na thabangan iyan so taw a miaknal iran skaniyan, sa di niyan siran mbalowin ko dowa a ingd sa ba datar o siran oto a manga taw a sianka iran so Allāh I, a siran oto so miaola siran ko toroan iyan, sa da iran maparoli so kindokapilaan iran ko Allāh I. Hay Kadnan ami a phapaar ko Islam ago so manga taw niyan tatapa kami nka ko Islam sa taman sa matmo ami ska a zisii kami dn ko agama Islam.
68. Those of the Ummah of Muhammad, may Allāh bless him and grant him peace, who have committed grave sins will be in the Fire, but not forever, provided they die and meet Allāh as believers affirming His unity even if they have not repented. They are subject to His will and judgment. If He wants, He will forgive them and pardon them out of His generosity, as is mentioned in the Qur’ān when He says: ( And He forgives anything less than that (shirk) to whoever He wills ) (an-Nisā’ 4: 116); and if He wants, He will punish them in the Fire out of His justice and then bring them out of the Fire through His mercy, and for the intercession of those who were obedient to Him, and send them to the Garden. This is because Allāh is the Protector of those who recognize Him and will not treat them in the Next World in the same way as He treats those who deny Him and who are bereft of His guidance and have failed to obtain His protection. O Allāh, You are the Protector of Islam and its people; make us firm in Islam until the day we meet You.
69. وَنَرَى الصَّلاَةَ خَلْفَ كُلِّ بِرٍّ وَفَاجِرٍ مِنْ أَهْلِ الْقِبْلَةِ , وَعَلَى مَنْ مَاتَ مِنْهُمْ.
69. Go tharimaan tano so sambayang ko talikhodan o taw a mapiya i amal ago so giimakandosa a pd ko phagadap sa Qiblat (muslim) ago sii ko kasambayangi ko miatay a pd kiran.
69. We agree with doing the prayer behind any of the people of the qiblah whether right-acting or wrong-acting, and doing the funeral prayer over any of them when they die.
70. وَلاَ نُنْزِلُ أَحَدًا مِنْهُمْ جَنَّةً وَلاَ نَارًا , وَلاَ نَشْهَدُ عَلَيْهِمْ بِكُفْرٍ , وَلاَ بِشِرْكٍ وَلاَ بِنِفَاقٍ , مَا لَمْ يَظْهَرْ مِنْهُمْ شَيْءٌ مِنْ ذَلِكَ , وَنَذَرُ سَرَائِرَهُمْ إِلَى اللهِ تَعَالَى.
70. Sa da a khokomn tano a isa kiran sa ba sorga’ odi na naraka’, go di tano kiran pzaksian so kiakhafir, ago di pn so kapanakoto ago di pn so kapmunafiq, sa taman sa di kiran oto mapayag (sa pinggolawla iran) sa imbagak tano so manga pagns iran sii ko Allāh I.
70. We do not say that any of them will categorically go to either the Garden or the Fire, and we do not accuse any of them of kufr (disbelief), shirk (associating partners with Allāh), or nifāq (hypocrisy), as long as they have not openly demonstrated any of those things. We leave their secrets to Allāh.
71. وَلاَ نَرَى السَّيْفَ عَلَى أَحَدٍ مِنْ أُمَّةِ مُحَمَّدٍ إِلاَّ مَنْ وَجَبَ عَلَيْهِ السَّيْفُ.
71. Go di tano tharimaan so kanggolalan o pdang (kabono’) sii sa isa a pd ko Ummat o Mohammad r, inonta bo’ ko taw a miapatot on so kanggolalan on pdang.
71. We do not agree with killing any of the Ummah of Muhammad, may Allāh bless him and grant him peace, unless it is obligatory by Sharī’ah to do so.
72. وَلاَ نَرَى الْخُرُوجَ عَلَى أَئِمَّتِنَا وَوُلاَةَ أُمُورِنَا وَإِنْ جَارُوا , وَلاَ نَدْعُو عَلَيْهِمْ , وَلاَ نَنْزِعُ يَدًا مِنْ طَاعَتِهِمْ , وَنَرَى طَاعَتَهُمْ مِنْ طَاعَةِ اللهِ عَزَّ وَجَلَّ فَرِيضَةً , مَا لَمْ يَأْمُرُوا بِمَعْصِيَةٍ , وَنَدْعُو لَهُمْ بِالصَّلاَحِ وَالْمُعَافَاةِ.
72. Go di tano tharimaan so kaliyo ko kadato o manga olowan (imām) tano ago so manga olowan tano apiya pn miakandosa siran, go di tano siran iphamaninta’, go di tano phokas sa lima ko kaphagonoti kiran, sa tharimaan tano a so kaonoti kiran na pd ko kaonoti ko Allāh I, a Maporo’ ago Mala’ sa paliogat, sa taman sa di siran somogo sa kandosa, sa iphamangni tano siran sa kaompiya ago kapipiya sa karilaan siran.
72. We do not recognize rebellion against our Imām or those in charge of our affairs even if they are unjust, nor do we wish evil on them, nor do we withdraw from following them. We hold that obedience to them is part of obedience to Allāh, The Glorified, and therefore obligatory as long as they do not order to commit sins. We pray for them right guidance and pardon from their wrongs.
73. وَنَتَّبِعُ السُّنَّةَ وَالْجَمَاعَةَ , وَنَجْتَنِبُ الشُّذُوذَ وَالْخِلاَفَ وَالْفُرْقَةَ.
73. Go pagonotan tano so Sunnah ago so kapagisaisa, sa phananggilaan tano so kazibasibay ago so kapagoparik.
73. We follow the Sunnah of the Prophet and the Jama’ah of the Muslims, and avoid deviation, differences and divisions.
74. وَنُحِبُّ أَهْلَ الْعَدْلِ وَاْلأَمَانَةِ , وَنْبَغَضُ أَهْلَ الْجَوْرِ وَالْخِيَانَةِ.
74. Go khababayaan tano so manga taw o kaontol ago so sarig, na khararangitan tano so manga taw o kapanalimbot ago so kandonsiyan.
74. We love the people of justice and trustworth-iness, and hate the people of injustice and treachery.
75. وَنَقُولُ: اللهُ أَعْلَمُ , فِيمَا اشْتَبَهَ عَلَيْنَا عِلْمُهُ.
75. Go ptharoon tano a: So Allāh I i lbi a Matao, ko nganin a miakarimbot rki tano so katokawi ron.
75. When our knowledge about something is unclear, we say: ‘Allāh knows best’.
76. وَنَرَى الْمَسْحَ عَلَى الْخُفَّيْنِ , فِي السَّفَرِ وَالْحَضَرِ كَمَا جَاءَ فِي اْلأَثَرِ.
76. Go ipnggolalan tano so kasapo sa talompa, ko kaplayalayag ago sii ko kapakaiingd sa datar o kiapakam-bowat iyan ko Hadīth.
76. We agree with wiping over leather socks (in Wudu) whether on a journey or otherwise, just as has come in the (consistent and confirmed) ahadith.
77. وَالْحَجُّ وَالْجِهَادُ مَاضِيَانِ مَعَ أُولِي اْلأَمْرِ مِنَ الْمُسْلِمِينَ , بِرِّهِمْ وَفَاجِرِهِمْ إِلَى قِيَامِ السَّاعَةِ , لاَ يَبْطُلُهُمَا شَيْءٌ وَلاَ يَنْقُضُهُمَا.
77. So Hajj ago so Jihād na mannnkayos dn a pd o olowan o manga Muslim, ko mapiya kiran ago so gii kiran makandosa sa taman ko alongan a bankit, sa da a phakabarnkas on a shayi ago da a phakabatal on.
77. Hajj and jihād under the leadership of those in charge of the Muslims, whether they are right or wrong-acting, are continuing obligations until the Last Hour comes. Nothing can annul or controvert them.
78. وَنُؤْمِنُ بِالْكِرَامِ الْكَاتِبِينَ , فَإِنَّ اللهَ قَدْ جَعَلَهُمْ عَلَيْنَا حَافِظِينَ.
78. Go pharatiayaan tano so khisasakawn a manga malāikat a pzorat ko manga amal o manosiya, ka mataan a so Allāh I na bialoy niyan siran rkitano a somisiyap.
78. We believe in Kiraman Katibin (the noble angels) who write down our actions for Allāh has appointed them over us as two guardians.
79. وَنُؤْمِنُ بِمَلَكِ الْمَوْتِ الْمُوَكَّلِ بِقَبْضِ أَرْوَاحِ الْعَالَمِينَ.
79. Go pharatiayaan tano so Malak al Mawt, a aya phopowakilan ko kapnggamaka ko manga niawa o manga kaadn.
79. We believe in the Angel of Death who is charged with taking the spirits of all the worlds.
80. وَبِعَذَابِ الْقَبْرِ لِمَنْ كَانَ لَهُ أَهْلاً , وَسُؤَالُ مُنْكَرٍ وَنَكِيرٍ فِي قَبْرِهِ عَنْ رَبِّهِ وَدِينِهِ وَنَبِيِّهِ عَلَى مَا جَاءَتْ بِهِ اْلأَخْبَارِ عَنْ رَسُولِ اللهِ , وَعَنِ الصَّحَابَةِ رِضْوَانُ اللهِ عَلَيْهِمْ .
80. Go pharatiayaan tano so siksa ko qobor ko taw a miapatot on, go so pakaiza o Munkar ago so Nakīr sii ko koba niyan ko makapantag ko Kadnan iyan, so agama niyan so Nabī niyan, sa makaayon ko manga Hadīth a miakapoon ko Rasūlullāh r, ago sii ko manga Sahābah a miasoat kiran so Allāh I.
80. We believe in the punishment in the grave for those who deserve it, and in the questioning in the grave by Munkar and Nakīr about one’s Lord, one’s religion and one’s prophet, as has come down in ahadith from the Messenger of Allāh, may Allāh bless him and grant him peace, and in reports from the Companions, may Allāh be pleased with them all.
81. وَالْقَبْرُ رَوْضَةٌ مِنْ رِيَاضِ الْجَنَّةِ , أَوْ حُفْرَةٌ مِنْ حُفَرِ النِّيرَانِ.
81. Go so Koba na khabaloy a asinda a pd ko manga asinda ko Sorga’, odi na landng a pd ko manga landng ko naraka’.
81. The grave is either one of the meadows of the Garden or one of the pits of the Fire.
82. وَنُؤْمِنُ بِالْبَعْثِ وَجَزَاءِ اْلأَعْمَالِ يَوْمَ الْقِيَامَةِ , وَالْعَرْضِ , وَالْحِسَابِ , وَقِرَاءَةِ الْكِتَابِ , وَالثَّوَابِ وَالْعِقَابِ , وَالصِّرَاطِ وَالْمِيزَانِ.
82. Go pharatiayaan tano so kakhaoyag ko alongan a maori, ago so kambalasi ko manga amal ko alongan a Qiyāmah, go so kaphlimod ago so kapagisipa ko manga taw, ago so kambatiyaa ko panoratan ko manga amal, go so balas ago so siksa, ago so titay ago so timbangan.
82. We believe in being brought back to life after death and in being re-compensated for our actions on the Day of judgment, and al-’Ardh, having been shown them and al-Hisāb, brought to account for them. And Qirā’at al-Kitāb, reading the book, and the reward or punishments and in as-Sirāt (the Bridge) and al-Mīzān (the Balance).
83. وَالْجَنَّةُ وَالنَّارُ مَخْلُوقَتَانِ لاَ تَفْنِيَانِ أَبَدًا وَلاَ تَبِيدَانِ , وَأَنَّ اللهَ تَعَالَى خَلَقَ الْجَنَّةَ وَالنَّارَ قَبْلَ الْخَلْقِ , وَخَلَقَ لَهُمَا أَهْلاً , فَمَنْ شَاءَ مِنْهُمْ إِلَى الْجَنَّةِ فَضْلاً مِنْهُ , وَمَنْ شَاءَ مِنْهُمْ إِلَى النَّارِ عَدْلاً مِنْهُ , وَكُلٌّ يَعْمَلُ لِمَا قَدْ فُرِغَ لَهُ , وَصَائِرٌ إِلَى مَا خُلِقَ لَهُ.
83. Go so sorga’ ago so naraka’ na kaadn siran a di siran dn khada’ ago di siran khabinasa, go mataan a so Allāh I na inadn iyan so sorga’ ago so naraka’ ko da niyan pn kapangadn, sa inadnan iyan siran a dowa sa manga taw a phakasold on, na sa kabayaan iyan kiran na pakasoldn iyan ko sorga’ sabap ko limo iyan, na sa pman sa kabayaan iyan kiran na isold iyan ko naraka’ sabap ko kaontol iyan, sa oman i isa na gii niyan manggalbk so miapasad a bagian iyan (ko kaphsorga ago so kaphnaraka) sa pkhaadn skaniyan ko inadnan on a okoran iyan. (aya maana nan na so Allāh I na katawan iyan so taw a phzorga ago so phnaraka ko da niyan kiran pn kaadna, sa gioto i piakisorat iyan ko malāikat a mapnggolawla sa di dn pndorat, sa so kakhasorga o taw ago so kakhanaraka iyan na sabap rkaniyan kna o ba inikokom o Allāh I sa tgl on a skaniyan na naraka odi’ na sorga’, ka bigan siran o Allāh I sa bayabaya a tarotop ago lalan ko kapzorga ago so kaphnaraka, sa so pzorga na pnggalbkn iyan so kizold iyan ko sorga’ a gioto i kakhakowaa niyan ko limo o Allāh I a kaphakasolda niyan on ko sorga’, sa datar oto so taw phnaraka a pnggalbkn iyan so khinaraka iyan na khakowa niyan so kaontol o Allāh I sa phakasoldn iyan ko naraka’, sa katawan oto o Allāh I ko da on pn kanggalbka o manosiya, ka so Allāh I na lambas so katao niyan, (So mindiorobasa).
83. The Garden and the Fire are created things that never come to an end and we believe that Allāh created them before the rest of creation and then created people to inhabit each of them. Whoever He wills goes to the Garden out of His Bounty and whoever He wills goes to the Fire through His justice. Everybody acts in accordance with what is destined for him and goes towards what he has been created for.
84. وَالْخَيْرُ وَالشَّرُّ مُقَدَّرَانِ عَلِى الْعِبَادِ.
84. So marata ago so mapiya na maookor siran a dowa ko manga oripn o Allāh I.
84. Good and evil have both been decreed for people.
85. وَاْلاِسْتِطَاعَةُ الَّتِي يَجِبُ بِهَا الْفِعْلُ , مِنْ نَحْوِ التَّوْفِيقِ الَّذِي لاَ يَجُوزُ أَنْ يُوصَفَ الْمَخْلُوقُ بِهِ – فَهُوَ مِنَ الْفِعْلِ. وَأَمَّا اْلاِسْتِطَاعَةُ مِنْ جِهَةِ الصِّحَّةِ وَالْوُسْعِ , وَالتَّمَكُّنِ وَسَلاَمَةِ اْلآلاَتِ – فَهِيَ قَبْلَ الْفِعْلِ , وَبِهَا يَتَعَلَّقُ الْخِطَابُ , وَهُوَ كَمَا قَالَ تَعَالَى: ) لاَ يُكَلِّفُ اللهُ نَفْسًا إِلاَّ وُسْعَهَا ( ( البقرة : 286).
85. So kaphakagaga a khatankd skaniyan o galbk ko kasaromag iyan ko tabang o Allāh I a so di khapakay o ba on ropaan so inadn, na skaniyan na misasarta ko galbk. So pman so kaphakagaga ko katampar o kapipiya ago so kakhagagaa on ago so kapaparowi ron ago so kapiya o manga kasankapan, na skaniyan na maaadn ko onaan o galbk, a ron misasankot so katharo o Allāh I, ko kiatharoa niyan sa: (Da’ a phaliogatan o Allāh a ginawa inonta ko khagaga niyan ) (al-Baqarah:286).
85. The capability in terms of Tawfīq (Divine Grace and Favor) which makes an action certain to occur cannot be ascribed to a created being. This capability is integral with action, whereas the capability of an action in terms of having the necessary health, and ability, being in a position to act and having the necessary means, exists in a person before the action. It is this type of capability which is the object of the dictates of Shari’ah. Allāh the Exalted says: ( Allāh does not charge a person except according to his ability ). (al-Baqarah 2: 286)
86. وَأَفْعَالُ الْعِبَادِ خَلْقُ اللهِ , وَكَسْبٌ مِنَ الْعِبَادِ.
86. Go so manga galbk o manga oripn na kaadn o Allāh I, a ba dn pkhasokat o oripn (ko kanggalbka niyan on, sa da niyan oto adna ka maaadn dn ko da niyan on pn kasokata).
86. People’s actions are created by Allāh but earned by people .
87. وَلَمْ يُكَلِّفْهُمُ اللهُ تَعَالَى إِلاَّ مَا يُطِيقُُونَ , وَلاَ يُطِيقُونَ إِلاَّ مَا كَلَّفَهُمْ وَهُوَ تَفْسِيرُ : لاَ حَوْلَ وَلاَ قُوَّةَ إِلاَّ بِاللهِ , نَقُولُ: لاَ حِيلَةَ ِلأَحَدٍ وَلاَ حَرَكَةَ ِلأَحَدٍ وَلاَ تَحَوُّلَ ِلأَحَدٍ عَنْ مَعْصِيَةِ اللهِ إِلاَّ بِمَعُونَةِ اللهِ , وَلاَ قُوَّةَ ِلأَحَدٍ عَلَى إِقَامَةِ طَاعَةِ اللهِ وَالثَّبَاتِ عَلَيْهَا إِلاَّ بِتَوْفِيقِ اللهِ.
87. Go da a inipaliogat kiran o Allāh I a rowar sa nganin a khagaga iran, go da a khagaga iran a rowar ko inipaliogat kiran a skaniyan i osayan o katharo a: Lā Hawla wa lā Quwwata Illā Billāhi, sa ptharoon tano a: Da a btad a isa a taw ago da a kaokhaog iyan ago da a khaalin iyan sa maawat ko kasopaka niyan ko Allāh I inonta bo’ o nggolalan sa tabang o Allāh I, go da a bagr a isa a taw sa kipnggolalann iyan ko kaonoti ko Allāh I ago so kakhatatap on inonta bo’ o nggolalan sa ogop ago tabang on o Allāh I.
87. Allāh, the Exalted, has only charged people with what they are able to do and people are only capable to do what Allāh has favored them. This is the explanation of the phrase: ‘There is no power and no strength except by Allāh.’ We add to this that there is no stratagem or way by which anyone can avoid or escape disobedience to Allāh except with Allāh’s help; nor does anyone have the strength to put obedience to Allāh into practice and remain firm in it, except if Allāh makes it possible for them to do so.
88. وَكُلُّ شَيْءٍ يَجْرِي بِمَشِيئَةِ اللهِ تَعَالَى وَعِلْمِهِ وَقَضَائِهِ وَقَدَرِهِ. غَلَبَتْ مَشِيئَتُهُ الْمَشِيئَاتِ كُلَّهَا, وَغَلَبَ قَضَاؤُهُ الْحِيَلَ كُلَّهَا يَفْعَلُ مَا يَشَاءُ وَهُوَ غَيْرُ ظَالِمٍ أَبَدًا تَقَدَّسَ عَنْ كُلِّ سُوءْ وَحَيْنٍ , وَتَنَزَّهَ عَنْ كُلِّ عَيْبٍ وَشَيْنٍ , )لاَ يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ ( (الأنبياء :23).
88. Go langowan a shayi na giinggolalan sa kabaya o Allāh I ago so katao niyan ago so okoran iyan. Sa diaag o kabaya iyan so langowan a kabaya a salakaw langon, ago tiaban o okoran iyan so langowan a akal ago paroparo a galbk, sa pnggolawlaan iyan so kabaya iyan sa di phanalimbot, sa miasotisoti skaniyan sa langowan a marata ago piakasisingay, ago angias sa langowan a paawing ago dakt. (Di khaizaan ko gii niyan nggolawlaan a siran na pagizaan siran (ko manga galbk iran) (al Anbiyā’ 23).
88. Everything happens according to Allāh’s will, knowledge, predestination and decree. His will over-powers all other wills and His decree overpowers all stratagems. He does whatever He wills and He is never unjust. He is exalted in His purity above any evil or perdition and He is perfect far beyond any fault or flaw. ‘He will not be asked about what He does but they will be asked.’ (al-Anbiyā’ 21: 23)
89. وَفِي دُعَاءِ اْلأَحْيَاءِ وَصَدَقَاتِهِمْ مَنْفَعَةٌ لِلأَمْوَاتِ.
89. Go adn sii ko pangni o manga taw a oyagoyag ago so sadka iran a gona a rk o miamatay kiran.
89. There is benefit for dead people in the supplication and alms-giving of the living.
90. وَاللهُ تَعَالَى يَسْتَجِيبُ الدَّعَوَاتِ , وَيَقْضِي الْحَاجَاتِ.
90. Go so Allāh I na ptharimaan iyan so manga pangni, ago pthonayin iyan so manga ongaya (o manga oripn iyan).
90. Allāh responds to people’s supplications and gives them what they ask for.
91. وَيَمْلِكُ كُلَّ شَيْءٍ , وَلاَ يَمْلِكُهُ شَيْءٌ , وَلاَ غِنَى عَنِ اللهِ طَرْفَةَ عَيْنٍ , وَمَنِ اسْتَغْنَى عَنِ اللهِ طَرْفَةَ عَيْنٍ فَقَدْ كَفَرَ وَصَارَ مِنْ أَهْلْ الْحَيْنِ.
91. Go so Allāh I na mipapaar iyan so langowan a shayi, sa da a makapapaar on a shayi, go di dn miphanalipndaan so Allāh I sa saprk mata bo’, sa sa dn sa taw a ipanalipndaan iyan so Allāh I sa saprk mata bo na sabnar a miakafir, ago mimbaloy a pd ko taw o kaantior ago kadadag.
91. Allāh has absolute control over everything and nothing has any control over Him. Nothing can be independent of Allāh even for the blinking of an eye, and whoever considers himself independent of Allāh for the blinking of an eye is guilty of unbelief and becomes one of the people of perdition.
92. وَاللهُ يَغْضَبُ وَيَرْضَى , لاَ كَأَحَدٍ مِنَ الْوَرَى.
92. Go so Allāh I na pkhararangitan ago pkhasoat, sa kna o ba datar o isa ko manga kaadn.
92. Allāh is angered and can be pleased but not in the same way as any creature.
93. وَنُحِبُّ أَصْحَابَ رَسُولِ اللهِ , وَلاَ نُفْرِطُ فِي حُبِّ أَحَدٍ مِنْهُمْ , وَلاَ نَتَبَرَّأُ مِنْ أَحَدٍ مِنْهُمْ , وَنَبْغَضُ مَنْ يَبْغَضُهُمْ , وَبِغَيْرِ الْحَقِّ يَذْكُرُهُمْ , وَلاَ نَذْكُرُهُمْ إِلاَّ بِخَيْرٍ , وَحُبُّهُمْ دِينٌ وَإِيمَانٌ وَإِحْسَانٌ , وَبُغْضُهُمْ كُُفْرٌ وَنِفَاقٌ وَطُغْيَانٌ.
93. Go khababayaan tano so manga Sahābah o Rasūlullāh r, go di tano phakasobraan so kapkhababayai ko isa kiran, ago da a pagangiasan tano a isa kiran, go khararangitan tano so taw a pkhararangitan iyan siran, ago sii ko salakaw ko bnar na phagalowin iyan siran, go di tano siran pagalowin inonta o sii ko mapiya, ago so kapkhababayai kiran na pd ko agama ago paratiaya ago kaphiapiya, na so kapkhararangiti kiran (o taw) na kakakapiri ago kamomonafiqi ago kapangalandada.
93. We love the Companions of the Messenger of Allāh but we do not go to excess in our love for any one individual among them nor do we disown any one of them. We hate anyone who hates them or does not speak well of them and we only speak well of them. Love of them is a part of Islam, part of belief and part of excellent behavior, while hatred of them is unbelief, hypocrisy and rebelliousness.
94. وَنُثْبِتُ الْخِلاَفَةَ بَعْدَ رَسُولِ اللهِ أَوَّلاً ِلأَبِي بَكْرٍ الصِّدِّيقِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ تَفْضِيلاً لَهُ وَتَقْدِيمًا عَلَى جَمِيعِ اْلأُمَّةِ ثُمَّ لِعُمَرَ بْنِ الْخَطَّابِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ ثُمَّ لِعُثْمَانَ بْنِ عَفَّانَ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ ثُمَّ لِعَلِيِّ بْنِ أَبِي طَالِبٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ , وَهُمُ الْخُلَفَاءُ الرَّاشِدُونَ وَ اْلأَئِمَّةُ الْمُهْتَدُونَ.
94. Go thankdn tano so kadato a Khilāfah ko oriyan o Rasūlullāh r sa paganay na sii ko Abū Bakr as-Siddīq a miasoat so Allāh sii rkaniyan, sa kapakallbi niyan ago so kaoona niyan ko Ummah, oriyan iyan na sii ko Umar Bin al Khattāb, a miasoat so Allāh sii rkaniyan, oriyan iyan na sii ko Uthmān Bin Affān, a miasoat so Allāh sii rkaniyan, oriyan iyan na sii ko Alī Bin Abī Tālib a miasoat so Allāh sii rkaniyan, sa siran so manga Khalīfah ago manga Imām a miangatotoro a komkdg ko Sunnah o Rasūlullāh r.
94. We confirm that, after the death of the Messenger of Allāh, may Allāh bless him and grant him peace, the caliphate went first to Abū Bakr al-Siddiq, may Allāh be pleased with him, thus proving his excellence and superiority over the rest of the Muslims; then to ‘Umar ibn al Khattāb, may Allāh be pleased with him; then to ‘Uthmān, may Allāh be pleased with him; and then to ‘Alī ibn Abī Tālib, may Allāh be pleased with him. These are the Rightly-Guided Caliphs and upright leaders.
95. وَأَنَّ الْعَشَرَةَ الَّذِينَ سَمَّاهُمْ رَسُولُ اللهِ وَبَشَّرَهُمْ بِالْجَنَّةِ , نَشْهَدُ لَهُمْ بِالْجَنَّةِ , عَلَى مَا شَهِدَ لَهُمْ رَسُولُ اللهِ , وَقَوْلُهُ الْحَقُّ وَهُمْ: أَبُو بَكْرٍ وَعُمَرُ وَعُثْمَانُ وَعَلِيٌّ وَطَلْحَةُ وَالزُّبَيْرُ وَسَعْدُ وَسَعِيدُ وَعَبْدُ الرَّحْمَنِ بْنِ عَوْفٍ وَأَبُو عُبَيْدَةَ بْنِ الْجَرَّاحِ وَهُوَ أَمِينُ هَذِهِ اْلأُمَّةِ , رَضِيَ اللهُ عَنْهُمْ أَجْمَعِينَ.
95. Go mataan a so siran oto a sapolo a bitho siran o Rasūlullāh r ago pizaksian iyan kiran so Sorga’ na pzaksian tano kiran so Sorga’ sa onot ko kiazaksii kiran on o Rasūlullāh r, a so katharo iyan na bnar a siran so: Abū Bakr, Umar, Uthmān, Ali, Talhah, az Zubayr, Sa’d, Saīd, Abdurrahmān Bin Awf, Abū Ubaydah Bin al Jarrāh, a skaniyan i kasasarigan sankai a Ummah, a miasoat so Allāh sii kiran langon.
95. We bear witness that the ten who were named by the Messenger of Allāh, may Allāh bless him and grant him peace, and who were promised the Garden by him, will be in the Garden, as the Messenger of Allāh, may Allāh bless him and grant him peace, whose word is truth, bore witness that they would he. The ten are: Abu Bakr, ‘Umar, ‘Uthman, ‘Ali, Talhah, Zubayr, Sa’d, Sa’id, ‘Abdur-Rahman ibn ‘Awf and Abū ‘Ubaydah ibn al-Jarrāh whose title was the trustee of this Ummah, may Allāh be pleased with all of them.
96. وَمَنْ أَحْسَنَ القَوْلَ فِي أَصْحَابِ رَسُولِ اللهِ وَأَزْوَاجِهِ الطَّاهِرَاتِ مِنْ كُلَّ دَنَسٍ وَذُرِّيَّاتِهِ الْمُقَدَّسِينَ مِنْ كُلِّ رِجْسٍ فَقَدْ بَرِىءَ مِنَ النِّفَاقِ.
96. Go sa taw a phiapiaan iyan so katharo iyan a manonompang ko manga Sahābah o Rasūlullāh r ago so manga karoma niyan a manga angias ko langowan a marata’, ago so manga moriataw niyan a manga lompiyo ko langowan a marzik, na sabnar a miakaangias ko kamomo-nafiqi.
96. Anyone who speaks well of the Companions of the Messenger of Allāh, may Allāh bless him and grant him peace, and his wives and offspring, who are all pure and untainted by any impurity, is free from the accusation of hypocrisy.
97. وَعُلَمَاءُ السَّلَفِ مِنَ السَّابِقِينَ , وَمَنْ بَعْدَهُمْ مِنَ التَّابِعِينَ - أَهْلُ الْخَيْرِ وَاْلأَثَرِ وَأَهْلُ الْفِقْهِ وَالنَّظَرِ – لاَ يُذْكَرُونَ إِلاَّ بِالْجَمِيلِ , وَمَنْ ذَكَرَهُمْ بِسُوءٍ فَهُوَ عَلَى غَيْرِ السَّبِيلِ.
97. Go so manga Ulama a miangaoona (as Salaf) ago so miakatondog kiran a pd ko manga tābiīn – a manga taw siran o mapiya ago so Hadīth ago manga taw siran o Fiqhi ago so kapamimikiran (ijtihād) – na di siran pagalowin inonta o sii ko mapiya, na sa taw a alowin iyan siran sa marata’ na skaniyan na maaadn sa dadag a lalan.
97. The learned men of the first community and those who followed in their footsteps - the people of virtue, the narrators of the Ahadith, the jurists and analysts- they must only be spoken about in the best way and anyone who says anything bad about them is not on the right path.
98. وَلاَ نُفَضِّلُ أَحَدًا مِنَ اْلأَوْلِيَاءِ عَلَى أَحَدٍ مِنَ اْلأَنْبِيَاءِ عَلَيْهِمُ السَّلاَمُ , وَنَقُولُ: نَبِيٌّ واَحِدٌ أَفْضَلُ مِنْ جَمِيعِ اْلأَوْلِيَاءِ.
98. Go da a phakalbin tano a isa a pd ko manga awliyā sa ba niyan kalawani so isa ko manga nabī, a sii kiran so kalilintad, sa ptharoon tano a: So Sakataw a Nabī na lbi a di so langowan a awliyā.
98. We do not prefer any of the saintly men among the Ummah over any of the Prophets but rather we say that any one of the Prophets is better than all the awliya’ put together.
99. وَنُؤْمِنُ بِمَا جَاءَ مِنْ كَرَامَاتِهِمْ , وَصَحَّ عَنِ الثِّقَاتِ مِنْ رِوَايَاتِهِمْ.
99. Go pharatiayaan tano so miatankd a pd ko manga karamat iran, ago so miatankd a kiazaksian a pd ko pianothol iran a manonompang ko agama.
99. We believe in what we know of Karamat, the marvels of the awliya’ and in authentic stories about them from trustworthy sources.
100. وَنُؤْمِنُ بِأَشْرَاطِ السَّاعَةِ: مِنْ خُرُوجِ الدَّجَّالِ وَنُزُولِ عِيسَى بْنِ مَرْيَمَ عَلَيْهِ السَّلاَمُ مِنَ السَّمَاءِ , وَنُؤْمِنُ بِطُلُوعِ الشَّمْسِ مِنْ مَغْرِبِهَا وَخُرُوجِ دَابَّةِ اْلأَرْضِ مِنْ مَوْضِعِهَا.
100. Go pharatiayaan tano so manga papata o bankit, ko kaphakagmaw o Dajjāl, ago so kathana o Īsā Bin Maryam, a phoon sa langit, go pharatiayaan tano so kazbang o alongan sa sdpan, ago so kaphakambowat o binatang ko lopa’ a phakapoon ko darpa iyan.
100. We believe in the signs of the Hour such as the appearance of the Dajjal and the descent of ‘Isa ibn Maryam, peace be upon him, from heaven and we believe in the rising of the sun from where it sets and in the emergence of the Beast from the earth.
101. وَلاَ نُصَدِّقُ كَاهِنًا وَلاَ عَرَّافًا , وَلاَ مَنْ يَدَّعِي شَيْئًا يُخَالِفُ الْكِتَابَ وَالسُّنَّةَ وَإِجْمَاعَ اْلأُمَّةِ.
101. Go da a mbnarn tano a pndarpaan a jinn ago shaytan odi na tonong, go di pn so paririmar go so pangangantok, go di pn so taw a adn a kpit iyan a somosopak ko Qur’ān ago so Sunnah ago so kiaompongan ko Ummah.
101. We do not accept as true what soothsayers and fortune-tellers say, nor do we accept the claims of those who affirm anything which goes against the Book, the Sunnah and the consensus of the Muslim Ummah.
102. وَنَرَى الْجَمَاعَةَ حَقًّا وَصَوَابًا , وَالْفُرْقَةَ زَيْغًا وَعَذَابًا.
102. Go tharimaan tano a so kapagisaisa na bnar a ontol, na so kapagoparik na kadadag ago siksa.
102. We agree that holding together is the true and right path and that separation is deviation and torment.
103. وَدِينُ اللهِ فِي اْلأَرْضِ وَالسَّمَاءِ وَاحِدٌ وَهُوَ دِينُ اْلإِسْلاَمِ , قَالَ اللهُ تَعَالَى: إِنَّ الدِّينَ عِنْدَ اللهِ اْلإِسْلاَمُ (آل عمران: 19). وَقَالَ تَعَالَى: وَرَضِيتُ لَكُمُ اْلإِسْلاَمَ دِينًا ( المائدة : 3).
103. Go so agama o Allāh I ko lopa’ ago sii ko langit na isaisa a skaniyan so agama Islam, pitharo o Allāh a: (Mataan a aya agama sii ko Allāh na so Islam) (Ali Imrān 19). Go pitharo iyan a: (Go inikasoat akn rkano so Islam a agama) (al-Mā’idah 3)..
103. There is only one religion of Allāh in the heavens and the earth and that is the religion of Islam. Allāh says: (Surely religion in the sight of Allāh is Islam). (Ali ‘Imrān 3: 19) And He also says: ( I am pleased with Islam as a religion for you ). (al-Ma’idah 5: 3)
104. وَهُوَ بَيْنَ الْغُلُوِ وَالتَّقْصِيرِ وَبَيْنَ التَّشْبِيهِ وَالتَّعْطِيلِ وَبَيْنَ الْجَبْرِ وَالْقَدَرِ وَبَيْنَ اْلأَمْنِ وَاْلإِيَاسِ.
104. Go skaniyan a Islam na matatago ko pagltan o kapakasobra (al Guluw) ago so di katarotop (at Taqsīr), go sii ko pagltan o kisagindaan ko Allāh (at Tashbīh) ago so kabinasaa ko maana o manga sifat iyan (at Ta’tīl), ago sii ko pagltan o kattgl (al Jabr) ago so kaoookor (al Qadar), ago sii ko pagltan o kasasarig (al-Amn) ago so kidaplak sa mada’ so panginam (al Iyās) (ko limo o Allāh I).
104. Islam lies between going to excess and falling short, between Tashbih (likening of Allāh’s attributes to anything else), and Ta’til (denying Allāh’s attributes), between fatalism and refusing decree as proceeding from Allāh and between certainty (without being conscious of Allāh’s reckoning) and despair (of Allāh’s mercy).
105. فَهَذَا دِينُنَا وَاعْتِقَادُنَا ظَاهِرًا وَبَاطِنًا وَنَحْنُ بُرَاءٌ إِلَى اللهِ مِنْ كُلِّ مَنْ خَالَفَ الَّذِي ذَكَرْنَاهُ وَبَيَّنَّاهُ.
105. Giai so agama tano ago so paratiaya tano sa mapayag ago masoln, ago angias tano ko langowan a taw a siopak iyan so inaloy tano ago so rininayag tano.
105. This is our religion and it is what we believe in, both inwardly and outwardly, and we renounce any connection, before Allāh, with anyone who goes against what we have said and made clear.
وَنَسْأَلُ اللهَ تَعَالَى أَنْ يُثْبِتَنَا عَلَى اْلإِيمَانِ , وَيَخْتِمَ لَنَا بِهِ , وَيَعْصِمَنَا مِنَ اْلأَهْوَاءِ الْمُخْتَلِفَةِ , وَاْلآرَاءِ الْمُتَفَرِّقَةِ وَالْمَذَاهِبِ الرَّدِيَّةِ مِثْلِ الْمُشَبِّهَةِ وَالْمُعْتَزِلَةِ وَالْجَهْمِيَّةِ وَالْجَبْرِيَّةِ وَالْقَدْرِيَّةَ وَغَيْرِهِمْ , مِنَ الَّذِينَ خَالَفُوا السُّنَّةَ وَالْجَمَاعَةَ وَحَالَفُوا الضَّلاَلَةَ وَنَحْنُ مِنْهُمْ بُرَاءٌ , وَهُمْ عِنْدَنَا ضَلاَلٌ وَارْدِيَاءٌ.
وَبِاللهِ الْعِصْمَةُ وَالتَّوْفِيقُ.
Go pagarapn tano ko Allāh I a tatapn tano niyan ko paratiaya, ago ron tano niyan inposa, ago paliharaan tano niyan phoon ko manga baya a ginawa a mbidabida, ago so manga pamikiran a masasagomparak ago so manga kpit a midodozo’ a datar o al Mushabbihah, ago so al Mu’tazilah, ago so al Jahmiyyah, ago so al Jabriyyah, ago so al Qadariyyah, ago so salakaw kiran, a pd ko siran oto a siopak iran so Sunnah ago so ompongan o manga Muslim ago inipagpada iran so kadadag sa angias tano kiran, a siran ko pamikiran tano na dadag ago kaantior.
So Allāh I i phangniyan ko kapalihara ago so tabang.
We ask Allāh to make us firm in our belief and seal our lives with it and to protect us from variant ideas, scattering opinions and evil schools of view such as those of the Mushabbihah, the Mu’tazilah, the Jahmiyyah the Jabriyah, the Qadriyah and others like them who go against the Sunnah and Jamā’ah and have allied themselves with error. We renounce any connection with them and in our opinion they are in error and on the path of destruction.
We ask Allāh to protect us from all falsehood and we ask His Grace and Favor to do all good.

No comments:

Post a Comment